Polisen: Konsumenterna måste bli mindre blåögda

Polisen: Konsumenterna måste bli mindre blåögda

Antalet bedrägerier på nätet ökar kraftigt. Men trots att bedragarna åker fast blir de drabbade oftast utan ersättning. – Vi konsumenter är dumma i huvudet när vi använder internet, säger Anders Ahlqvist, chef för IT-brott på Rikskriminalpolisen.

Martin Hansson Publicerad: 4 Maj, 2009
Läs senare

Internet är rena rama himmelriket för bedragare, hälare och narkomaner som vill tjäna snabba pengar på andras bekostnad. Första kvartalet 2009 har antalet anmälda bedrägeribrott, där internet används, mer än fördubblats jämfört med i fjol, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt är mörkertalet stort, enligt Anders Ahlqvist, biträdande chef för IT-brottsektionen på Rikskriminalpolisen.
– Siffran är antagligen mycket högre. Den här statistiken är så pass ny att polisen inte riktigt lärt sig koda rätt, så att alla brott verkligen syns i statistiken, säger han.   
– Dessutom har vi alla brott som inte anmäls eftersom den drabbade inte vill att det ska komma ut. Det handlar oftast om sexuella tjänster där man till exempel köpt så kallad cam sex och inte fått vad man betalat för.  

Bedrägerier som däremot hamnar i statistiken är blufförsäljningen. Någon har lagt ut ett tv-spel eller en dator på sajter som Blocket eller Tradera för försäljning mot förskottsbetalning. Köparen sätter in pengar men ser aldrig skymten av själva varan. Oftast är namn och adress i annonsen falska men kontonumret stämmer. Eftersom polisen lätt kan spåra bedragaren via konto- och ip-nummer klaras brotten i många fall upp. Men eftersom brottslingen som regel inte har några ekonomiska tillgångar får den lurade nästan aldrig ut någon ersättning. Anders Ahlqvist berättar om ett färskt fall med en man som annonserade ut en alldeles ny X-box. I annonsen stod det att han bestämt sig för att åka till Thailand en längre tid och därför ville bli av med boxen. Många nappade på annonsen men ingen fick någon spelkonsol på posten.
– Han tjänade 50 000 kronor på en dag. Vi kunde snabbt spåra honom via ip-numret men när vi tog honom fanns det inte ett öre kvar. Han visade sig vara tung amfetaminist med gediget brottsregister. Det här blir bara ytterligare en dom i raden mot honom. Men de många drabbade lär aldrig få tillbaka några pengar, säger han.

Hur ska man komma då komma åt problemen? Enligt Anders Ahlqvist handlar det inte om tekniska lösningar och mer avancerade säkerhetssystem. Såväl internetbanker som de största annonssajterna är tillräckligt säkra om man använder dem rätt. Köp- och säljsajter erbjuder till exempel säkra betalsystem där man inte behöver oroa sig för att bli lurad. Nej, i stället är det vi köpare som måste bli mindre blåögda.
– Vi konsumenter måste sluta lägga ut våra kontonummer på internetforum eller sätta in pengar i förskott på ett vanligt konto. Det handlar om sunt förnuft. Man kan jämföra det med att ge 2 000 kronor till en person man träffar ute på gatan och som lovar att komma tillbaka med en vara. Vem skulle göra så?  

Anders Ahlqvist vill också varna för en helt annan sak i sammanhanget. Skulle det vara så att en stulen vara säljs på nätet, och att varan till slut når köparen, kan även denne misstänkas för brott.
– Hittar du en alldeles ny X-box på nätet för halva priset bör du bli misstänksam. Skulle köpet gå igenom kan du bli misstänkt för brott mot hälerilagen, säger han.

Så skyddar du dig mot nätbedragare
- Fundera på om priset verkar rimligt? En alltför billig X-box eller dator kanske inte existerar eller är stulen. Om du tar emot en stulen vara riskerar du att själv bli misstänkt för brott mot hälerilagen.
- Använd helst annonssajternas egna och säkra betalsystem. 
- Om du måste sätta in pengarna på ett vanligt kontonummer kontrollera att säljaren verkligen är den han utger sig för att vara. Sök på namn och adress på hitta.se eller eniro och jämför med telefonnumret i annonsen.
- Finns inte personen på nätet vänd dig till skattemyndigheten.
- Kontrollera så att kontonumrets clearingnummer stämmer med banken på den ort säljaren säger sig bo på. I många fall bor bedragaren på annan ort än vad som uppgetts i annonsen.  
 

Fler nyheter

Laboratorietest

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

Så vårdar du din elcykel – mekanikerns bästa tips

Försäljningen av elcyklar slår nya rekord. Men vad många nyblivna elcyklister inte vet är att underhållet skiljer sig från en vanlig cykel. Testfakta listar cykelmekanikerns bästa tips. 

Laboratorietest

Sexton golv- och minipumpar i stort test

Många minipumpar marknadsförs med att klara höga lufttryck. Men i praktiken är det nästan omöjligt att pumpa upp ett smalare däck med dem, visar Testfaktas test av sexton olika cykelpumpar.

Äggbranschen: "Vi har fått ner dioxinhalterna i ekoäggen"

Larmet om högre gifthalter i ekoägg än i vanliga ägg har fått många konsumenter att tveka vid ägghyllan. Enligt branschen har man nu lyckats sänka dioxinhalterna i ekoäggen betydligt, men mer arbete kvarstår.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 20000 kronor

Har du problem att sova gott om nätterna, känns madrassen obekväm eller vill du helt enkelt unna dig en ny säng? I Testfakta Research test av kontinentalsängar under 20 000 kronor får du vägledning inför köpet.
 - och Arne Lowden, docent och sömnspecialist, tipsar om knepen för att sova bättre.

 

Laboratorietest

Vårens bästa barnstövlar

Vill du att barnens gummistövlar ska hålla ett tag gäller det att välja rätt märke, visar Testfaktas test. Även stabilitet och sulgrepp skiljer sig åt.

UPPDRAGSTEST

Effektivaste diskmedlet rengör även maskinen

Missnöjd med diskresultatet? Det är stora skillnader på olika maskindiskmedel, visar Testfakta Researchs laboratorietest av nio fabrikat. Framför allt är skillnaderna stora när det handlar om rengöring av vissa typer av matrester och förmågan att bryta ned och hindra fettet från att få fäste i maskinen och på disken.

Stäng ute vårsolen med rätt rullgardin

Skiljer det något mellan vanliga vita rullgardiner? Testfakta har jämfört åtta modeller och undersökt hur de mörklägger och hur lätta de är att montera och använda.

Äga, dela eller hyra bil – så mycket kostar det

Att äga bil är dyrt och många funderar på att nyttja delningstjänster i stället. Men hur mycket delad bil eller hyrbil kan man egentligen köpa för de pengar man ”sparar” på att inte äga bil? En hel del, visar vår uträkning.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Fel toa till fritidshuset ger högre värmekostnader

En förbränningstoalett kräver vare sig tillgång till vatten eller avlopp och man slipper det obehagliga jobbet med att tömma latrinen. Men det är stora skillnader i prestanda, säkerhet och energiförbrukning – en kall vinterdag kan en spolning dra ut all värme ur fritidshuset, visar Testfakta Researchs laboratorietest av fem modeller på den nordiska marknaden.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Hur bra är de lite billigare sängarna och hur skiljer de sig åt?
Generellt håller de en ganska hög nivå men skillnaderna i komfort och kvalitet varierar, det visar Testfakta Researchs test av tio ramsängar i det lägre prissegmentet.

Laboratorietest

Test av bältesstolar gav motstridiga resultat

En bältesstol klarade krocktestet överlägset. Men NTF som undersökte hur stolarna är att använda är tveksamma.
– Stolen har en bälteslösning som riskerar att göra bältet slappt, säger NTF:s expert.

Laboratorietest

Gjutjärnspannorna steker ojämnt på induktionshällen

Hållbara, javisst! Men om du har bråttom och vill utnyttja induktionshällens snabbhet är gjutjärnspannan inget bra val. 

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.