Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Mörkertalet över hur många otillåtna preparat, som bantningsmedel, som säljs i Sverige är stort. Dessutom ligger tillverkarna ofta före myndigheternas kontroll. När ett medel stoppas märks det om och får nytt namn.

Charlotte Birgerson
Charlotte Birgerson Publicerad: 26 Aug, 2011
Läs senare

Handeln med bland annat hälsopreparat och näringstillskott har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst tack vare näthandelns genombrott.  

Medierna rapporterar också regelbundet om tillslag och varningar för preparat som innehåller olagliga substanser eller marknadsförs felaktigt.  

Men det är svårt att få en bild av omfattningen av handeln. I dag finns ingen samlad statstik över hur många tillslag som görs och vilka produkter som stoppas.

Anledningen är bland annat gränsdragningen mellan tillsynsmyndigheterna.

Läkemedelsverket utreder exempelvis bara det som kallas naturläkemedel som innehåller så kallade läkemedelssubstanser eller är märkta med läkemedelspåståenden.

Kommunerna och till viss del Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt.
– När det till exempel gäller bantningsprodukter är det endast VLCD, very low calory diet, som vi har lite koll på, säger statsinspektör Anna Wedholm Pallas på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.

Anledningen är att det är produkter som måste tillståndsprövas. Men prövningen är inte ett godkännande av produkterna.

– Vi tittar bara på att näringsinnehållet i produkterna stämmer överrens med vissa sammansättningskrav för VLCD.
I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren. Men mängden nya produkter och att försäljaren i många fall enbart driver en nätbutik försvårar tillsynen.

– Vi utför stickprovskontroller på de produkter som säljs i butiker och i näthandel. Det är lätt att slinka igenom, bekräftar Helena Rosén, inspektör på Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon jämför med de nya drogerna som kan säljas tillåtet så länge myndigheterna inte hinner med att klassificera dem som olagliga.

– Vi kontrollerar främst produkternas märkning som måste innehålla uppgifter om bland annat ordination, bäst före datum och om produkten är lämplig för barn under 18. Alla uppgifter ska vara på begriplig svenska.
Stockholms stad fortsätter kontrollera kosttillskott i olika projekt framöver.
– Förmodligen startar vi i ett större projekt redan under nästa år, säger Helena Rosén.

Livsmedelsverket presenterade tidigare i år en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor. Rapporten visade att nästan hälften av dem – 19 stycken – saknade svensk märkning och endast två uppfyllde samtliga märkeskrav.
Många hälsopåståenden kunde heller inte styrkas vetenskapligt. 16 av tillskotten innehöll även substanser som gjorde att de kunde klassificeras som läkemedel. Och i 28 produkter hittades substanser med kända biverkningar. Vanliga substanser var till exempel koffein och synefrin, ett efedrinliknade preparat som ofta förekommer bantningspreparat.  
Rapporten har lämnats upp till de berörda kommunerna för uppföljning. 

Men det är inte bara myndigheterna som anmäler. Även privatpersoner hör av sig med klagomål.
– Det kan till exempel handla om att någon fått en allergisk reaktion vid användningen av ett bantningsmedel, säger Helena Rosén. Då får produkterna inte säljas utan återkallas av företaget som tillverkar eller ansvarar för produkten.

Resultatet kan bli krav på ommärkning av produkten. Men det är sällan en produkt dras in. 

– Dessutom kommer produkten ofta tillbaka i handeln med nytt namn och ny märkning, säger Helena Rosén.

Fakta

Svårbedömd marknad

Bantningspreparat klassas som medel för så kallad egenvård. Förra året såldes sådana medel på apotek, i hälsokostaffärer eller dagligvaruhandeln för drygt 507 miljoner kronor. Antalet sålda förpackningar har inte ökat nämnvärt sedan 2009, däremot har omsättningen totalt för egenvårdsprodukter sjunkit. Det tyder på att genomsnittspriset för såld förpackning har sjunkit.

Det saknas heltäckande försäljningsstatistik för bantningsmedel i Sverige. En förklaring är att marknaden har omvandlats under de senaste åren. En annan är att uppgifterna samlas i två olika databaser – Svensk Läkemedelsdatabas och Nielsen. Databaserna kompletterar varandra men har också delvis överlappande uppgifter.

Vem gör vad?

Kontroller och godkännande av substanser i bantningsmedel görs av EU. Läkemedelsverket utreder och klassificerar det som kallas naturprodukter som innehåller så kallade läkemedelssubstanser.
Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt. I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren.

Kommunernas miljöförvaltningar gör sedan sin tillsyn antingen efter privatpersoners anmälningar om tvivelaktiga preparat eller i samband med registrering av tillverkarens, importörernas eller försäljarnas verksamhet i kommunen.

Fler nyheter

Så rensar du i röran – sex metoder

Är du trött på att huset svämmar över av prylar? Testfakta har tittat närmare på sex metoder för hur du rensar ditt hem. Till vår hjälp har vi tagit två riktiga ordningsexperter.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stora skillnader mellan luftrenare i Testfaktas test

En bra luftrenare kan förbättra kvaliteten på luften avsevärt både hemma och på jobbet. Men det är stora skillnader i hur bra luftrenarna faktiskt renar luften. Det visar Testfaktas omfattande laboratorietest.

Laboratorietest

Träningsbanden fortsatt usla på kalorimätning

Inget av aktivitetsarmbanden i Testfaktas test klarar att ange rätt kaloriförbrukning. För den som vill styra sitt kaloriintag är en kvalificerad gissning bättre, menar experten. 

Smarta hem-produkter inte alltid så smarta

Smarta hem-prylar säljs med löften om ett enklare liv. De är internetuppkopplade, intelligenta och ska ge oss mer tid över till annat. Men hur fungerar de i praktiken? Testfaktas reporter är inte helt övertygad.

 

Laboratorietest

Så gröna är de ”gröna tvättmedlen”

Många tvätt- och sköljmedel marknadsförs som särskilt naturliga och hållbara. Men vissa av dem innehåller mer fossila råvaror än vanliga tvättprodukter, visar Testfaktas analys.


Så fixar du belysningen till din inneodling

Med rätt belysning går det att odla inne året om. Men för den som ska välja växtlampor är det lätt att bli förvirrad. Glädjande nog behöver det inte vara så svårt som det verkar menar experten – bara du vet vad du ska titta efter.

Laboratorietest

Takboxar klarar inte krock i låg hastighet

En krock i 30 kilometer i timmen räcker för att vissa takboxar ska öppna sig och allt innehåll flyga ut. Men vissa tillverkare har bättrat sig, visar Testfaktas test. I testet har vi även jämfört hur enkla boxarna är att montera och packa samt om de håller tätt från regn.

Lär dig laga elprylarna - här kan du få hjälp

Tonvis med elektronikprylar kastas varje år. Men mycket går att laga, utan att det behöver kosta. På flera håll i landet kan du få hjälp att fixa både mixers och mobiltelefoner.

Laboratorietest

Billiga batterier ger mest energi

Det är ingen mening att lägga pengar på dyra AA-batterier, visar Testfaktas test. Spelkonsolen eller digitalkameran håller minst lika länge med flera av lågprisbatterierna.

Välj rätt underställ i vinter

Klädlagret närmast kroppen är A och O för den som vill hålla värmen. Men det finns flera löften som du bör se upp med. Testfakta guidar till rätt underställ.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.