Problematiskt innehåll i läppbalsam

Problematiskt innehåll i läppbalsam

Testfakta har analyserat och undersökt innehållet i nio vanliga läppbalsam på den svenska marknaden. Foto: Rickard Kilström
Laboratorietest

Läppbalsam eller cerat ska hjälpa oss att behandla torra läppar. Men vad innehåller produkterna och varifrån kommer det som du stryker på munnen? Testfakta har testat nio vanliga fabrikat på den svenska marknaden.

Laboratorietest
Anna Rozkalns, Bengt Vernberg Publicerad: 12 Sep, 2020
Läs senare

Artikeln uppdaterad 17 september 2020 gällande informationen om innehållet av allergena doftämnen i produkten Weleda Everon Lip Balm. 

Jämfört med armar och ben är huden på våra läppar mycket tunnare och innehåller inte heller några oljekörtlar som hjälper till att bevara fukten. Detta gör den speciellt känslig för påverkan från väder och vind med fnasiga läppar och svårläkta torrsprickor som följd. Bara klimatet är tillräckligt för att torka ut läpparna hos många av oss, vilket kan trigga en process som leder till eksem.

Läppbalsam eller cerat lägger sig som ett skyddande lager på läpparna och förhindrar att vatten avdunstar från huden. Det skyddande lagret utgörs av fett i någon form, men vad är det för fett och har det någon betydelse för hur bra de fungerar?

Testfakta gav laboratoriet RISE i uppdrag att analysera nio olika fabrikat av läppbalsam med den så-kallade kol 14-metoden. Metoden gör det möjligt att identifiera och mäta hur stor andel av produkten som innehåller petroleumbaserade ingredienser i förhållande till fetter från naturliga, biobaserade källor från växt och djurriket.

[PDF]

Resultatet överraskade. Fettet i hälften av produkterna baseras på petroleum. Tre av produkterna sticker ut med närmare 100 procent petroleumbaserade ingredienser. Däribland de två klassikerna – Vaseline Klöver och Lypsyl Original.

Tre produkter innehåller enbart biobaserade ingredienser och de övriga består av en blandning av bio- och petroleumbaserade ingredienser.

Men spelar det någon roll om råvaran kommer från petroleum, som ofta kallas mineralolja av kosmetikbranschen, eller från naturliga, biobaserade källor?

Det finns en vanlig uppfattning som går ut på att huden blir beroende av att man regelbundet använder läppbalsam. Det är något som Lina Hagvall, docent i experimentell dermatologi vid Sahlgrenska Akademin, bestämt avvisar.

– Det är en myt, det stämmer inte alls. Läppbalsam fungerar genom att fettet lägger sig som ett skyddande lager och förhindrar att vatten avdunstar från huden. Huden får då en chans att behålla sitt vatten, läka ihop och bli hel och fin igen. Huden ändrar inte sin egen produktion bara för att man smörjer in den, oavsett om det är med bivax eller mineralolja.

Men det finns andra, kanske mer allvarliga hälsoaspekter på just mineraloljor i läppbalsam. Studier visar att mineralolja i kosmetik kan innehålla de potentiellt skadliga ämnena MOSH (Mineral Oil Saturaded Hydrocarbons) och MOAH (Mineral Oil Aromatic Hydrocarbons). Speciellt problematiskt för läppbalsam eftersom man under en regelbunden användning kan slicka i sig motsvarande fyra stift per år.

Senast i mars 2020 genomförde Hong Kong Consumer Council en analys av 45 olika läppbalsam som visade att 80 procent innehöll de skadliga ämnena. Resultaten ligger i linje med tidigare studier av europeiska produkter utförda av konsumentorganisationerna i Danmark och Tyskland.

Testfaktas kol 14-analys visade att Vaseline Klöver, Lypsyl Original och Nueva innehöll enbart eller till största delen petroleumbaserade ingredienser och Eucerin och Carmex en mix av biobaserat- och petroleumbaserat.

Men även läppbalsam utan petroleumbaserade ingredienser eller mineralolja kan innehålla potentiellt skadliga ämnen. Det handlar då framförallt om allergena ämnen som kan resultera i kontaktallergi och överkänslighet.

Utifrån innehållsförteckningen hittade vi sammanlagt 14 ämnen som finns med på EU:s lista över 26 särskilt allergena doftämnen i kosmetiska produkter.

– Personer som har skadad och inflammerad hud kan ha en högre risk för kontaktallergi särskilt när man regelbundet exponerar sig för ämnen. Ju sämre man bli desto mer behandlar man och smörjer in sig, utan att veta att det är just produkten som man smörjer in läpparna med som förvärrar symptomen, säger Lina Hagvall.

Av de nio läppbalsam som testats innehöll sex allergena doftämnen. Värst var den klassiska Lypsyl Original och Weleda Everon Lip Balm med sex ämnen från EU:s lista.

Vad finns det då för alternativ om man vill ha en biobaserad läppbalsam, fri från allergena doftämnen. Utifrån produkterna i vår undersökning får det bli den svenska klassikern Försvarets Hudsalva.

Analys av biobaserat respektive petroleumbaserat innehåll

Det biobaserade innehållet i en produkt kan analyseras på laboratorium. Analysen utgår från den så kallade kol 14-metoden, som bland annat används för att åldersbestämma arkeologiska fynd. Metoden fastställer den totala mängden organiskt kol i den analyserade produkten, och hur stor andel av detta kol som är biobaserat (enligt standard ASTM D6866). Om andelen biobaserat kol uppmäts till 100 procent, betyder det att 100 procent av det organiska kolet (i produkten) kommer från växter eller animaliska biprodukter. Om andelen biobaserat kol uppmäts till 0 procent, betyder det att allt organiskt kol (i produkten) kommer från petroleum eller andra fossila resurser. Ett värde mellan 0–100 procent innebär att det är en blandning – ju högre siffra, desto mer biobaserat material innehåller produkten.

EU:s lista över särskilt allergena doftämnen

Enligt EU:s kosmetikaförordning måste nedan listade 26 doftämnen namnges i produktens innehållsförteckning när koncentrationen överstiger 0,001 procent i produkter som inte sköljs av från huden. Anledningen är att dessa ämnen anses som problematiska ur allergisynpunkt.

Man uppskattar att en till tre procent av Europas befolkning har kontaktallergi mot doftämnen. De vanligaste symtomen är irritation, svullnad och utslag, men en del får också kroniska eksem.

Ämnen som förekommer i kosmetika och produkter för personlig hygien måste enligt lag deklareras med ett så kallat INCI-namn. INCI är en förkortning för EU:s märkningssystem för ingredienser i kosmetika och produkter för personlig hygien.

Eftersom INCI-märkningen ska garantera att ingredienser skrivs på exakt samma sätt på alla produktetiketter i alla EU’s medlemsstater har man valt att använda latinska namn.

  • Alpha-Isomethyl ionone

  • Amyl cinnamal

  • Amylcinnamyl alcohol

  • Anise alcohol

  • Benzyl alcohol

  • Benzyl benzoate

  • Benzyl cinnamate

  • Benzyl salicylate

  • Butylphenyl methylpropional

  • Cinnamal

  • Cinnamyl alcohol

  • Citral

  • Citronellol

  • Coumarin

  • Eugenol

  • Evernia furfuracea

  • Evernia prunastri

  • Farnesol

  • Geraniol

  • Hexyl cinnamal

  • Hydroxycitronnellal

  • Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde

  • Isoeugenol

  • Limonene

  • Linalool

  • Methyl 2-octynoate

MOSH och MOAH

Mineraloljekolväten (MOH) är kemiska föreningar som huvudsakligen härrör från petroleum.

MOSH och MOAH ingår i gruppen MOH-föreningar.

Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam) vid europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) konstaterade 2012 att olika grupper av MOH-föreningar kan ha negativa effekter på människors hälsa. MOAH kan påskynda eller framkalla cancer, medan mättade kolväten från vissa petroleumbaserade oljor eller mineraloljor (MOSH) kan ackumuleras i mänsklig vävnad och orsaka skadliga effekter på levern.

Källa: EU kommissionens rekommendation 2017/84 av den 16 januari 2017 om övervakning av mineraloljekolväten i livsmedel och i material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.