Svenskarna använder en miljard plastkassar om året

Svenskarna använder en miljard plastkassar om året

Foto: Shutterstock
Lena Ek. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Plastpåsen är en symbol för konsumtion och miljöförstöring. Varje år använder svenskarna närmare en miljard påsar. I många länder bromsas nu användningen, med både regleringar och höga böter. Men i Sverige görs väldigt lite för att minska antalet kassar.

Julia Lundin Publicerad: 9 Mar, 2012
Läs senare

Inom EU-kommissionen diskuteras ett förbud mot plastpåsar. En av orsakerna är de cirka 250 miljarder plastartiklar som idag flyter runt i Medelhavet och skapar stora problem.

Flera andra länder har redan infört lagar som drastiskt förändrat användningen. Till exempel har Irland infört en skatt som minskat förbrukningen med 90 procent. Kinas regering har meddelat att man från och med första juni i år förbjuder gratis plastpåsar i butiker. I Sydafrika är påsarna redan förbjudna och den som ändå tillhandahåller påsarna riskerar böter eller till och med fängelse.

Men i den svenska riksdagen är plastpåsen sällan debatterad. Det är snart fyra år sedan frågan senast var uppe. Dåvarande riksdagsledamoten Ameer Sachet (s) argumenterade i en motion för att plastpåsarna i handeln borde ersättas med papperskassar eller andra miljövänligare alternativ.

Dåvarande miljöministern Andreas Carlgren svarade att det nuvarande systemet, där producenterna tar ansvar, fungerar bra.

Lena Ek är miljöminister sedan i september. Men hon har inte ändrat inställning i frågan.
– Vi ligger högt på listan över länder som är bäst på insamling av mjuk– och hårdplast i Europa. Man har valet att antingen förbjuda eller förbränna påsarna, vi gör det sistnämnda mycket bra. Men det går alltid att göra det bättre, genom till exempel ökad tillverkning av nedbrytningsbara biopåsar som många företag har valt att införa.

Lena Ek tycker istället att det stora problemet är alla plastpartiklar som flyter runt i världshaven.
– Dessa mikropartiklar förgiftar bland annat fiskar och fåglar. Plastkassen som miljöhot är därför en internationellt viktig fråga.

Medan debatten om plastkassarna på nationell nivå står stilla finns det flera exempel på lokala initiativ. I januari motionerade Miljöpartiet i Alingsås om att invånare och affärsidkare ska stimuleras att använda mer miljövänliga alternativ till plastkassar.
– En vuxen svensk använder i genomsnitt 300 plastpåsar per år. Det medför en negativ påverkan på miljön. Vi vill att människor ska bli mer medvetna om riskerna och att mycket plast hamnar i havet, säger miljöpartisten Lena Klevenås.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"5474","attributes":{"alt":"","title":"","class":"media-image","typeof":"foaf:Image","wysiwyg":1}}]]

Lena Ek. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Naturvårdsverket är myndigheten som ansvarar för att kontrollera producentansvaret. Där välkomnas förslaget som Miljöpartiet i Alingsås lägger fram.
– Det är positivt med lokala initiativ för att förebygga mängden avfall i samhället säger Sanna Due, expert på avfallsfrågor vid Naturvårdsverket.
– Just nu görs inga regleringar av plastpåsar på nationell nivå, den senaste siffran jag hörde över plastpåsens tillverkning var en miljard om året.  Det största problemet är dock vad du stoppar i påsen, det vill säga vad du konsumerar och hur du tar dig till och från butiken.

Men vad är då alternativet till plastpåsen? Många förespråkar tygkassen, men det är inte självklart att det är ett bättre val för miljön.
– Produktionen av textiler är mycket vatten- och kemikaliekrävande och ger stora koldioxidutsläpp. För att tygkassen ska kompensera utsläppen måste den användas många gånger, säger Sanna Due.

Det andra alternativet är papperskassen. Papperspåsarna kommer visserligen från en förnybar källa, är nedbrytningsbara, komposterbara och går att återvinna. Men tillverkningen kräver fyra gånger mer energi än plastpåsarnas och de tar större plats, vilket i sin tur kräver fler transporter.

De allra flesta kassarna används i matbutikerna. Matkedjorna har fått kritik från Sveriges Konsumenter för att de gör för lite för att minska antalet kassar. En anledning uppges vara att drygt hälften av vad en kund betalar för en kasse blir ren förtjänst för butiken.

Axfood, som äger Hemköp, Willys och Tempo, räknar med att deras kunder bär hem 120 miljoner plastkassar om året. De försöker snarare påverka miljön genom en ny typ av plastkasse.
– Alla våra påsar är gjorda av förnyelsebar plast och vi har fått mycket bra respons på detta. Polyeten är baserat på olja och återvinns på samma sätt som en vanlig plastkasse, skillnaden är att koldioxidutsläppen minskar med 70-75 procent. Det var såklart uppförsbackar i början av lanseringen, men nu har vi kommit igång på riktigt, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.

Fler nyheter

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn Berry 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn Berry 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Byggmax impregnerad trall

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax laboratorietestat och verifierat kvaliteten på Byggmax tryckimpregnerade trallvirke. Resultatet för fyra olika batcher visar att trallvirket uppfyller kraven på virkeskvalitet och impregnering samt att levererade längder motsvarar specifikationen.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i standardklassen

Rätt stöd för axlar och nacke är avgörande för en god sömn. Men för att nackmusklerna ska kunna slappna av behövs en avlastande säng. Flera sängar i Testfaktas laboratorietest av kontinentalsängar har bra ergonomi, men det som utmärker de bästa är att de också andas bra och har bra uthållighet.

Laboratorietest

Två vinnare i stort test av bäddmadrasser

Man behöver inte vara prinsessan på ärten för att känna skillnad på olika bäddmadrasser. Men i Testfaktas stora laboratorietest blev det jämnt lopp mellan Mio Sleep Delux och Hilding Harmony Vent – båda blev Bäst i test.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Canvac luftrenare CLR6540V

Testfakta Research har på uppdrag av Elon laboratorietestat Canvac CLR6540V luftrenare.  Canvac har hög max-kapacitet, klarar att rena rum upp till 15 kvadratmeter vid mycket låg ljudnivå (20dB) och är enkel att använda.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Laboratorietest

Hitta dina favoriter – test av strumpbyxor

Strumpbyxor är stapelvara i många kvinnors garderober. Men det är ett ömtåligt plagg som ofta skapar stor omsättning i strumplådan. Testfakta har testat åtta par svarta strumpbyxor från några av de mest kända varumärkena på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Laboratorietest

Nytt test av luftrenare avslöjar stora skillnader i kapacitet

Testfaktas laboratorietest av luftrenare för medelstora rum visar på stora skillnader i förmågan att rena luften - trots likvärdig prestanda enligt tillverkarnas information. Totalt har 13 modeller på europeiska marknaden testats och jämförts avseende förmågan att eliminera luftföroreningar och allergena partiklar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.