Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Det blev en jämn kamp mellan de åtta kockknivarna i Testfaktas test. Foto: Anders G Warne
Laboratorietest

Det finns en vinnare men inga förlorare. Billiga som dyrare knivar klarade alla laboratoriets tuffa tester – även om några gjorde det med större marginal än andra. Vilken du väljer är mycket en smaksak visar Testfaktas test. 

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 26 aug, 2019
Läs senare

Dåliga knivar i köket kan göra matlagningen till en mardröm. Och finns det ingen alls som fungerar, så är ändå en vettig kockkniv en prioriterad investering. Men särskilt dyr behöver den inte vara. I Testfaktas test av åtta rostfria kockknivar på brittiska laboratoriet CATRA, är det ingen som får underkänt och testets billigaste kniv från Ikea kom på andraplats. 

[PDF]

En knivs viktigaste egenskap är skärpan och den mätte laboratoriet enligt gällande standard i en maskin där man under kontrollerade former kan mäta hur djupt knivarna klarar av att skära igenom testpapper. Här mättes både knivarnas ursprungliga skärpa och hur snabbt knivarna förlorar sin skärpa. 

Men när knivarna sedan skärptes upp med en knivslip av bättre kvalitet blev nästan alla knivar mindre vassa än de var från början. Särskilt Yaxells kniv som visade upp en exceptionell skärpa från början blev betydligt mindre vass.

– Det är svårt för en vanlig konsument att få tillbaka en knivs ursprungliga skärpa, och om det är viktigt så måste man vara noga med att följa tillverkarens råd för hur knivarna ska skärpas, säger testledare och metallurg Steve Green på CATRA.

Sämst skärpa hade kniven från Mora of Sweden. Efter återskärpning med knivslipen låg skärpan knappt över standardens gräns för godkänt. 

Trots mycket lika resultat skiljer sig konstruktionen av testets knivar åt. Sabatiers kniv är till exempel smidd i ett stycke medan knivarna från Ikea, Global och Yaxell är ihopsvetsade. Detta märks när knivarnas böjtålighet testas. De blir alla godkända men Globals och Yaxells knivar klarade betydligt mindre kraft än de andra knivarna i testet.

Fiskars kniv visade sig vara den enda kniven som klarade sig helt utan rostangrepp efter sex timmars doppande i varm saltlösning. Knivarna från Yaxell och Ikea blev däremot så pass allvarligt angripna av rost att de fick underkänt av laboratoriet. 

Båda knivarna är gjorda i vad som brukar benämnas damaskus-stil med en kärna av hårt stål omgiven av flera lager av mjukare och mindre rostbenäget stål. Det är relativt vanligt att dessa typer av knivar får rostangrepp på kniveseggen där den mer rostkänsliga kärnan exponeras. 

Men till syvende och sist är val av kniv en personlig fråga. Det visar inte minst laboratoriets användartest där en panel bestående av två kvinnor och två män, alla med olika stora händer, fick hacka och skära sig igenom både kött, ost och grönsaker med olika texturer. De fick också bedöma knivarnas vikt, balans och greppsäkerhet. Fiskars kniv fick totalt högst betyg men i övrigt var panelen rörande oense om vilken kniv som hade bäst grepp och var skönast att skära med. Ikea var stor favorit hos panelisten med de största händerna medan två andra föredrog Sabatier. 

Med knapp marginal blev till slut kniven från Victorinox bäst i test. Den fick goda resultat i alla testmoment. Men se upp, handtaget i rosenträ bör inte utsättas för vatten så att det sväller och blir strävt. 

Fakta om testet

Det brittiska laboratoriet CATRA, specialiserade på knivar och skärverktyg, har på uppdrag av Testfakta testat åtta rostfria kockknivar med en bladlängd på cirka 20 cm. Följande egenskaper har testats: 1. Knivens skärpa (som ny, efter slitage och efter skärpning). 2. Användning 3. Styrka, flexibilitet och slagtålighet. 4. Korrosion. 

1. Skärpa och slitagetålighet

Knivens ursprungliga skärpa mättes genom att låta varje kniv under kontrollerade former skära tre gånger (tre skärcykler). Ju fler remsor som kniven totalt klarar att skära genom, desto skarpare är kniven. 

Knivarnas slitagetålighet mättes genom att mäta hur djup knivarna lyckats skära igenom papphögen efter totalt sextio så kallade skärcykler. Därefter skärptes knivarna på två olika sätt med en knivslip av god kvalitet och däremellan mättes knivarnas skärpa på samma sätt igen. (Delar av denna mätmetod återfinns i standarden EN ISO 8442-5:2004.)

2. Användning – paneltest

En expertpanel på fyra personer, två män och två kvinnor med olika stora händer bedömde dels hur knivarna var att skära med genom att skära igenom livsmedel med olika textur. De bedömde också knivarnas utformning (vikt, balans, säkerhet samt handtagens komfort). 

3. Styrka, flexibilitet och slagtålighet

Varje kniv spändes fast i en provrigg och kniven böjdes sedan med en kraft på 30 Newton under 10 sekunder i båda riktningarna efter varandra. Testet upprepades sedan vid 50, 75 och 100 N eller tills knivarna skadades eller blev permanent böjda mer än 3 grader. (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.)

Knivarna släpptes fem gånger från 1,2 meters höjd mot ett cementgolv på följande sätt: med handtaget rakt ned, med knivryggen rakt ned, med knivens båda sidor nedåt. Varje kniv släpptes alltså totalt 20 gånger i marken. (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.) Knivarna släpptes också med knivspetsen nedåt från 1,2 meters höjd mot ett cementgolv. 

4. Korrosionstest

Knivbladen doppades upp och ner under sex timmar i en 60 grader varm saltlösning (1%). (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.) Därefter gjorde laboratoriet en visuell bedömning av hur knivarna klarat att stå emot rostangrepp. 

5. Knivstålets hårdhet

Laboratoriet mätte också hårdheten i stålet. Detta anges i tabellen men har inte ingått i betygsättningen.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Virus i telefonen snart här

2009 kan bli genombrottsåret för virus i telefonen, befarar säkerhetsexperter. Det som lockar världens virusmakare är mobilens koppling till ett konto med pengar.
Laboratorietest

Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Tre av åtta skidhjälmar lever inte upp till säkerhetskraven trots att de är skyddsklassade, visar Testfaktas test. Sämst är hjälmen från Stadium som varken dämpar tillräckligt eller klarar av att skydda huvudet mot spetsiga föremål. – Vi tar bort hjälmen från butikerna med omedelbar verkan, säger Stadiums produktionsansvarige.

Hemtex långa reor stoppas av KO

Reor som varar fyra månader om året är inte tillåtet. Nu tvingar KO Hemtex att ändra sin marknadsföring. Annars dras företaget inför domstol.

Bra och billiga skärmar

Priset på datorskärmar har sjunkit markant under de senaste åren. Nu är det ingen match att hitta en 22-tums lcd-skärm för under 2 000 kronor. PC för Alla har testat sex modeller.

Fakta om testet

Så farlig är din lågenergilampa

Sedan en tid tillbaka är användadet av kvicksilver förbjudet i Sverige. Men trots det används det giftiga ämnet fortfarande i lågenergilampor, något som upprör miljöexperten Minna Gillberg.

Dyr försäkring onödig?

Vill du inte betala 2 000 extra vid köpet av ny platt-tv? Kanske behöver du inte det. Konsumentverket har granskat elektronikbranschens produktförsäkringar. – En hemförsäkring med drulle-tillägg ger ofta samma skydd som en produktförsäkring, säger Anna Hallqvist på Konsumentverket.

Efterlys dina stulna prylar

Har någon stulit din cykel eller din halskedja. Då kan den nya sajten Brottsportalen.se vara något för dig.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.