Stora skillnader mellan luftrenare i Testfaktas test

Uppdragstest

Stora skillnader mellan luftrenare i Testfaktas test

Samtliga luftrenares ljudnivå mättes vid 37 dB eller strax under det och vid maximal effekt, från en meters avstånd. Foto: Frazer Waller.
Laboratorietest

En bra luftrenare kan förbättra kvaliteten på luften avsevärt både hemma och på jobbet. Men det är stora skillnader i hur bra luftrenarna faktiskt renar luften. Det visar Testfaktas omfattande laboratorietest.

Laboratorietest
Testfakta Research
Testfakta Research Publicerad: 28 Feb, 2019
Läs senare

Partiklar från avgaser och däck får fler och fler städer att införa begränsningar för fordonstrafik, dieselfordon och dubbdäck. Men även våra egna hem och arbetsplatser är en stor källa till skadliga luftföroreningar. Här släpper byggnadsmaterial, möbler och kläder från sig damm, partiklar och skadliga kemikalier. 

Människor som är allergiska mot pollen kan även uppleva det inomhus eftersom de mikroskopiska pollenpartiklarna följer med in på våra kläder, genom öppna fönster och ventilation.

Många använder luftrenare för att minska problemen och förbättra luftkvaliteten. Eftersom en luftrenare även tar bort bakterier, virus, damm ger de en generellt hälsosammare inomhusmiljö. Därför är luftrenare ett allt vanligare inslag i både hem och kontor, även där ingen besväras av varken allergier eller luftrörsproblem. 

Utbudet av både tillverkare och modeller har också ökat stort. Men som konsument är det ofta svårt att tolka och jämföra de olika tekniska beskrivningarna av kapaciteten som tillverkarna väljer att lyfta fram. Och vad betyder siffrorna för luftrenarnas förmåga att verkligen rena luften? Testfakta har testat.

Det svenska Astma- och Allergiförbundet har tagit fram riktlinjer som vänder sig till alla typer av konsumenter. De tar bland annat hänsyn till både luftrenarens prestanda och tekniska egenskaper, som till exempel ljudnivå och energiförbrukning. En luftrenare som används i ett sovrum bör kunna rena luften två gånger i timmen. Ljudnivån ska vid den effekten helst inte överstiga 37 dB, vilket ungefär motsvarar ljudet från en vanlig mekanisk ventilation i en bostad.

För att reda ut om tillverkarna lever upp till de grundläggande kraven har Testfakta Research på uppdrag av tillverkaren Blueair genomfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare på de nordiska och brittiska marknaderna. 

De brittiska oberoende laboratorierna Intertek och SGS-IBR har testat produkternas luftreningsförmåga för pollen och damm vid 37 dB och maxeffekt, luftrening och ljudnivå vid maxeffekt, användarvänlighet och utsläpp av ozon.

Testfaktas test visar att det är stora skillnader mellan luftrenarna. I den samlade bedömningen väger luftreningskapaciteten tyngst, men även ljudnivå, energiåtgång och användarvänlighet vägs in i betyget. 

[PDF]

Bäst i test är Blueair Classic 405, som har helt överlägsen luftrengöringskapacitet vid lägre effekt (under 37dB) och bäst resultat vid maxeffekt på pollen.

Luftrenarna från Philips och Stadler Form gör relativt bra ifrån sig och hamnar på andra och tredje plats.

Vid full effekt är luftrenaren från Stadler Form bäst på att rena luften från damm, men låter samtidigt mest av alla. Den förbrukar också mest el av alla testade produkter.

Produkterna från Meaco, Dyson och Wilfa får lägst placering i laboratorietestet. De har alla omkring fyra gånger sämre förmåga än testvinnaren att rena luften i ett sovrum vid 37 dB eller i effektläget närmast under det.

Så gjordes urvalet

Urvalet har gjorts av Testfakta Research. Kapacitetsmässigt representerar urvalet luftrenarnas mellansegment eller övre segment. Eftersom det inte finns något enhetligt sätt att deklarera värden varierar kapacitetsangivelserna kraftigt mellan de valda produkterna. Några anger kvadratmeter och andra kapacitet i kubikmeter. Kubikmeter kan avse enbart luftflödet genom luftrenaren och ut i rummet, eller hur bra de faktiskt renar luften från skadliga partiklar.

Samtliga luftrenare i urvalet suger med hjälp av en mekanisk fläkt in den förorenade luften genom olika typer av filter som avlägsnar partiklarna i luften. 

FAKTA: Så testade vi

Testfakta Research har på uppdrag av tillverkaren Blueair gjort ett jämförande laboratorietest av luftrenare. Syftet med testet är att jämföra prestanda för ett urval av konkurrerande luftrenarfabrikat på den nordiska, tyska, brittiska, belgiska och nederländska marknaden.

Laboratorietestet har utförts av Intertek Testing & Certification och SGS-IBR Laboratories i Storbritannien. Testfakta har tillsammans med laboratorierna tagit fram testprotokollet. 

Följande luftrenare har testats:

  • Beurer LR 300
  • Blueair Classic 405 
  • Coway AP-1008DH
  • DēLonghi AC150
  • Dyson Pure Cool Link TP04
  • Electrolux EAP300
  • Fellowes AeraMax DX95
  • Meaco CA-HEPA 47x5
  • Philips AC3259/10
  • Rowenta Intense Pure Air XL PU6020
  • Soehnle Airfresh Clean Connect 500
  • Stadler Form Roger
  • Venta LP60
  • Wilfa AP-5W
  • Wood's ELFI 300

En del av luftrenarna testades år 2017, den andra delen under andra halvåret 2018. Samtliga modeller är aktuella på respektive marknad.

Laboratorietestet omfattar följande moment:

A. Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB:

Luftreningskapacitet för pollen och damm

Ljudnivå (instrumentell mätning)

Ljudnivå vid lägsta effektinställning (subjektiv bedömning)

Energiförbrukning

B. Mätningar vid max effekt:

Luftreningskapacitet för pollen och damm

Ljudnivå (instrumentell mätning)

Ljudnivå (subjektiv bedömning)

Energiförbrukning

C. Användarvänlighet

Byte och rengöring av filter

Display och menyer

Kontroller

Programmering och inställningar

D. Utsläpp av ozon

Luftrenarens förmåga att rena luften har testats enligt teststandard ANSI/AHAM AC-1-2015. I testet mäter man luftrenarens förmåga att eliminera olika typer av partiklar (damm och pollen) från luften i ett rum. Reningskapaciteten anges i CADR (Clean Air Delivery Rate) som visar på luftrenarens kapacitet uttryckt i kubikmeter ren luft per timma.

En del av tillverkarna anger kubikmeter luft per timma eller hur stor rumsyta i kvadratmeter som luftrenaren klarar av att rena. Kubikmeter luft per timma säger dock inget om luftrenarens förmåga att rena luften. Det handlar mer om fläktens kapacitet. Om partiklarna som sugs in inte filtreras bort går de ut i rummet igen.

Hur många kvadratmeter som luftrenaren klarar av beror dels på reningskapaciteten (CADR) men även på hur många gånger i timmen som rummets luft bör renas. Enligt det svenska Astma och Allergiförbundet bör en luftrenare för sovrummet rena luften två gånger i timmen. Ett sovrum med måtten 25 kvadratmeter och en takhöjd på 2,4 meter har en volym på 60 kubikmeter. För att klara att rena luften bör luftreningskapaciteten (CADR) då ligga på minst 120 kubikmeter i timmen. Vill man att luften i rummet ska renas tre, fyra eller fem gånger i timmen (som en del tillverkare och återförsäljare rekommenderar) behöver luftrenaren ha en större kapacitet. 

Ljudnivån är en viktig aspekt eftersom luftrenaren ofta används för att rena luften i sovrummet. Enligt det svenska Astma och Allergiförbundets riktlinjer ska luftrenarens reningskapacitet ställas i relation till ljudnivån. Om en luftrenare har olika fläkthastigheter ska kapaciteten mätas vid en effektinställning som ger en ljudnivå närmast under eller på 37 dB.

I testet har luftrenarnas prestanda mätts vid en lägre ljudnivå (närmast under eller på 37 dB) och vid max effekt. Innan mätningarna har ljudnivån uppmätts vid olika effektinställningar för att hitta den effektnivå som ligger närmast under eller på 37 dB. Mätning av ljudnivå har gjorts i en kontrollerad laboratoriemiljö som efterliknar verkliga förhållanden i hemmet. Mätningarna utförs 1 meter från luftrenaren och från alla vinklar (det genomsnittliga värdet anger luftrenarens ljudnivå).

Utöver den instrumentella mätningen av ljudnivå har laboratoriet även låtit en grupp tränade ingenjörer att bedöma hur störande ljudet är vid olika effektnivåer. Bedömningen har gjorts vid den lägsta och högst effektnivån.  

De flesta luftrenare har en relativt låg effekt (W) men eftersom de är tänkta att gå mer eller mindre kontinuerligt är effektförbrukningen likväl viktig. Effektförbrukningen har mätts vid 37 dB och vid maximal effekt.

Bedömningen av användarvänlighet har utförts av experter på laboratoriet. 

Vissa luftrenare renar luften med hjälp av vanliga filter och jonisering. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt och sedan fastnar på ett positivt laddat metallbleck inne i luftrenaren. Om en joniserande luftrenare inte bara laddar partiklarna utan även själva luften bildas det ozon. Över vissa gränsvärden innebär ozon en hälsofara. Gällande gränsvärden för ozon (EU’s riktlinjer) är 0,055 ppm (parts per million). Laboratoriet har mätt skillnaden i ozonhalt mellan ingående och utgående luft från de olika luftrenarna.

Ingen av de testade luftrenarna släppte ut ozon över gällande EU-rekommendation (0,055 ppm).

Mätresultaten från testet har tolkats och betygsatts i samråd med laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst. Betyg under 6 ges endast om prestandan är dålig eller sämre än vad man kan förvänta sig för denna typ av produkt.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med följande vikt:

Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB: 45 %

Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)

Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %

Energiförbrukning 11 %

Mätningar vid max effekt: 45 %

Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)

Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %

Energiförbrukning 11 %

Användarvänlighet: 10 %

Byte och rengöring av filter 50 %

Display och menyer 17 %

Kontroller 17 %

Programmering och inställningar 17 %

Inga förhöjda ozonhalter

Luftrenares eventuella ozonproduktion har varit flitigt debatterat under senare år. Ozon kan bildas av luftrenare som använder en filterteknik där luften renas genom att partiklarna laddas (joniseras). EU har tydliga riktlinjer för ozon eftersom ozon som överstiger vissa gränsvärden kan vara hälsofarligt. 

Ingen av de testade luftrenarna visar på förhöjda halter av ozon. 

Ta reda på driftskostnaden innan köpet

Alla luftrenare har någon form av filter som renar luften. Partiklar i luften fastnar i filtret och efter en tids användning måste filtret bytas ut. 

- Vissa modeller har ett förfilter, för grövre partiklar, som går att rengöra. 

- När det gäller partikel- och kolfiltren behöver du oftast köpa nya inför ett byte.

- Hur mycket ett nytt filter eller filterpaket kostar varierar beroende på märke och modell, men räkna med mellan 500 kr till över tusenlappen för ett komplett filterbyte. 

- Hur ofta du bör byta filter beror på olika faktorer som hur mycket luftrenaren används, hur stort filtret är (filtrets yta) och hur förorenad luften är.

Tillverkarna rekommenderar olika tidsspann för filterbyte, allt mellan var sjätte månad till en gång om året eller vartannat år. På vissa modeller meddelar en indikator när det är dags att byta filter.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa handgräsklipparen är ett riktigt klipp

Den klassiska handjagaren gör klippningen till en motionsrunda och använder ingen annan energi än din egen. Testfakta har jämfört sju modeller.  

Prylarna som håller växterna vid liv när du är borta

Semester men ingen som vattnar blommorna? Testfakta har långtidstestat olika system för självbevattning av krukväxter.

 

Laboratorietest

Här är bästa och sämsta borrskruvdragaren

Det är högsäsong för hemmafixare. Men se till att välja rätt skruvdragare till sommarprojektet. Flera modeller klarar inte tjockare skruv, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Så bra är de billigaste elcyklarna

Hälften av cyklarna går för snabbt och vissa har riktigt dåliga köregenskaper. Men det finns ändå ett par prisvärda alternativ, visar Testfaktas test av billigare elcyklar under 12 000 kronor.

Bästa grillen för picknicken

En bärbar grill är både bättre och säkrare än en engångsgrill, och går samtidigt lätt att ta med på utflykten. Testfakta har testat åtta kolgrillar för picknicken.

Laboratorietest

Höga halter allergena konserveringsmedel i boxviner

Storsäljande vinboxar innehåller så mycket svaveldioxid att de bör undvikas av överkänsliga personer, visar Testfaktas test. En förklaring är vinernas höga sockerhalter.
– Tillsätter du socker behöver du tillsätta mer konserveringsmedel, säger vinexperten.

Experten: Supermaten gör oss inte friskare

Dyr ”superfood” från andra sidan jordklotet är oftast pengarna i sjön. Nyttig svensk vardagsmat kan vara minst lika hälsosamt, menar näringsexperten.

Så mycket påverkar filtret kaffesmaken

”Mjukt och välbalanserat ” eller ”platt utan karaktär” men med tydlig bismak. Valet av kaffefilter betyder mer än vad man tror, visar Testfaktas test.

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät kock- och sommelierstudenter från Grythyttan smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Kontinentalsängar - lagom mjuk och lagom hård för bästa vila

Det finns flera bra alternativ för den som vill köpa en säng i premiumklassen, visar Testfaktas test. Men ta god tid på dig innan du slår till – det är svårt reklamera en säng för att den ”inte är skön”.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.