Stora skillnader mellan luftrenare i Testfaktas test

Uppdragstest

Stora skillnader mellan luftrenare i Testfaktas test

Samtliga luftrenares ljudnivå mättes vid 37 dB eller strax under det och vid maximal effekt, från en meters avstånd. Foto: Frazer Waller.
Laboratorietest

En bra luftrenare kan förbättra kvaliteten på luften avsevärt både hemma och på jobbet. Men det är stora skillnader i hur bra luftrenarna faktiskt renar luften. Det visar Testfaktas omfattande laboratorietest.

Laboratorietest
Testfakta Research
Testfakta Research Publicerad: 28 Feb, 2019
Läs senare

Partiklar från avgaser och däck får fler och fler städer att införa begränsningar för fordonstrafik, dieselfordon och dubbdäck. Men även våra egna hem och arbetsplatser är en stor källa till skadliga luftföroreningar. Här släpper byggnadsmaterial, möbler och kläder från sig damm, partiklar och skadliga kemikalier. 

Människor som är allergiska mot pollen kan även uppleva det inomhus eftersom de mikroskopiska pollenpartiklarna följer med in på våra kläder, genom öppna fönster och ventilation.

Många använder luftrenare för att minska problemen och förbättra luftkvaliteten. Eftersom en luftrenare även tar bort bakterier, virus, damm ger de en generellt hälsosammare inomhusmiljö. Därför är luftrenare ett allt vanligare inslag i både hem och kontor, även där ingen besväras av varken allergier eller luftrörsproblem. 

Utbudet av både tillverkare och modeller har också ökat stort. Men som konsument är det ofta svårt att tolka och jämföra de olika tekniska beskrivningarna av kapaciteten som tillverkarna väljer att lyfta fram. Och vad betyder siffrorna för luftrenarnas förmåga att verkligen rena luften? Testfakta har testat.

Det svenska Astma- och Allergiförbundet har tagit fram riktlinjer som vänder sig till alla typer av konsumenter. De tar bland annat hänsyn till både luftrenarens prestanda och tekniska egenskaper, som till exempel ljudnivå och energiförbrukning. En luftrenare som används i ett sovrum bör kunna rena luften två gånger i timmen. Ljudnivån ska vid den effekten helst inte överstiga 37 dB, vilket ungefär motsvarar ljudet från en vanlig mekanisk ventilation i en bostad.

För att reda ut om tillverkarna lever upp till de grundläggande kraven har Testfakta Research på uppdrag av tillverkaren Blueair genomfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare på de nordiska och brittiska marknaderna. 

De brittiska oberoende laboratorierna Intertek och SGS-IBR har testat produkternas luftreningsförmåga för pollen och damm vid 37 dB och maxeffekt, luftrening och ljudnivå vid maxeffekt, användarvänlighet och utsläpp av ozon.

Testfaktas test visar att det är stora skillnader mellan luftrenarna. I den samlade bedömningen väger luftreningskapaciteten tyngst, men även ljudnivå, energiåtgång och användarvänlighet vägs in i betyget. 

[PDF]

Bäst i test är Blueair Classic 405, som har helt överlägsen luftrengöringskapacitet vid lägre effekt (under 37dB) och bäst resultat vid maxeffekt på pollen.

Luftrenarna från Philips och Stadler Form gör relativt bra ifrån sig och hamnar på andra och tredje plats.

Vid full effekt är luftrenaren från Stadler Form bäst på att rena luften från damm, men låter samtidigt mest av alla. Den förbrukar också mest el av alla testade produkter.

Produkterna från Meaco, Dyson och Wilfa får lägst placering i laboratorietestet. De har alla omkring fyra gånger sämre förmåga än testvinnaren att rena luften i ett sovrum vid 37 dB eller i effektläget närmast under det.

Så gjordes urvalet

Urvalet har gjorts av Testfakta Research. Kapacitetsmässigt representerar urvalet luftrenarnas mellansegment eller övre segment. Eftersom det inte finns något enhetligt sätt att deklarera värden varierar kapacitetsangivelserna kraftigt mellan de valda produkterna. Några anger kvadratmeter och andra kapacitet i kubikmeter. Kubikmeter kan avse enbart luftflödet genom luftrenaren och ut i rummet, eller hur bra de faktiskt renar luften från skadliga partiklar.

Samtliga luftrenare i urvalet suger med hjälp av en mekanisk fläkt in den förorenade luften genom olika typer av filter som avlägsnar partiklarna i luften. 

FAKTA: Så testade vi

Testfakta Research har på uppdrag av tillverkaren Blueair gjort ett jämförande laboratorietest av luftrenare. Syftet med testet är att jämföra prestanda för ett urval av konkurrerande luftrenarfabrikat på den nordiska, tyska, brittiska, belgiska och nederländska marknaden.

Laboratorietestet har utförts av Intertek Testing & Certification och SGS-IBR Laboratories i Storbritannien. Testfakta har tillsammans med laboratorierna tagit fram testprotokollet. 

Följande luftrenare har testats:

  • Beurer LR 300
  • Blueair Classic 405 
  • Coway AP-1008DH
  • DēLonghi AC150
  • Dyson Pure Cool Link TP04
  • Electrolux EAP300
  • Fellowes AeraMax DX95
  • Meaco CA-HEPA 47x5
  • Philips AC3259/10
  • Rowenta Intense Pure Air XL PU6020
  • Soehnle Airfresh Clean Connect 500
  • Stadler Form Roger
  • Venta LP60
  • Wilfa AP-5W
  • Wood's ELFI 300

En del av luftrenarna testades år 2017, den andra delen under andra halvåret 2018. Samtliga modeller är aktuella på respektive marknad.

Laboratorietestet omfattar följande moment:

A. Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB:

Luftreningskapacitet för pollen och damm

Ljudnivå (instrumentell mätning)

Ljudnivå vid lägsta effektinställning (subjektiv bedömning)

Energiförbrukning

B. Mätningar vid max effekt:

Luftreningskapacitet för pollen och damm

Ljudnivå (instrumentell mätning)

Ljudnivå (subjektiv bedömning)

Energiförbrukning

C. Användarvänlighet

Byte och rengöring av filter

Display och menyer

Kontroller

Programmering och inställningar

D. Utsläpp av ozon

Luftrenarens förmåga att rena luften har testats enligt teststandard ANSI/AHAM AC-1-2015. I testet mäter man luftrenarens förmåga att eliminera olika typer av partiklar (damm och pollen) från luften i ett rum. Reningskapaciteten anges i CADR (Clean Air Delivery Rate) som visar på luftrenarens kapacitet uttryckt i kubikmeter ren luft per timma.

En del av tillverkarna anger kubikmeter luft per timma eller hur stor rumsyta i kvadratmeter som luftrenaren klarar av att rena. Kubikmeter luft per timma säger dock inget om luftrenarens förmåga att rena luften. Det handlar mer om fläktens kapacitet. Om partiklarna som sugs in inte filtreras bort går de ut i rummet igen.

Hur många kvadratmeter som luftrenaren klarar av beror dels på reningskapaciteten (CADR) men även på hur många gånger i timmen som rummets luft bör renas. Enligt det svenska Astma och Allergiförbundet bör en luftrenare för sovrummet rena luften två gånger i timmen. Ett sovrum med måtten 25 kvadratmeter och en takhöjd på 2,4 meter har en volym på 60 kubikmeter. För att klara att rena luften bör luftreningskapaciteten (CADR) då ligga på minst 120 kubikmeter i timmen. Vill man att luften i rummet ska renas tre, fyra eller fem gånger i timmen (som en del tillverkare och återförsäljare rekommenderar) behöver luftrenaren ha en större kapacitet. 

Ljudnivån är en viktig aspekt eftersom luftrenaren ofta används för att rena luften i sovrummet. Enligt det svenska Astma och Allergiförbundets riktlinjer ska luftrenarens reningskapacitet ställas i relation till ljudnivån. Om en luftrenare har olika fläkthastigheter ska kapaciteten mätas vid en effektinställning som ger en ljudnivå närmast under eller på 37 dB.

I testet har luftrenarnas prestanda mätts vid en lägre ljudnivå (närmast under eller på 37 dB) och vid max effekt. Innan mätningarna har ljudnivån uppmätts vid olika effektinställningar för att hitta den effektnivå som ligger närmast under eller på 37 dB. Mätning av ljudnivå har gjorts i en kontrollerad laboratoriemiljö som efterliknar verkliga förhållanden i hemmet. Mätningarna utförs 1 meter från luftrenaren och från alla vinklar (det genomsnittliga värdet anger luftrenarens ljudnivå).

Utöver den instrumentella mätningen av ljudnivå har laboratoriet även låtit en grupp tränade ingenjörer att bedöma hur störande ljudet är vid olika effektnivåer. Bedömningen har gjorts vid den lägsta och högst effektnivån.  

De flesta luftrenare har en relativt låg effekt (W) men eftersom de är tänkta att gå mer eller mindre kontinuerligt är effektförbrukningen likväl viktig. Effektförbrukningen har mätts vid 37 dB och vid maximal effekt.

Bedömningen av användarvänlighet har utförts av experter på laboratoriet. 

Vissa luftrenare renar luften med hjälp av vanliga filter och jonisering. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt och sedan fastnar på ett positivt laddat metallbleck inne i luftrenaren. Om en joniserande luftrenare inte bara laddar partiklarna utan även själva luften bildas det ozon. Över vissa gränsvärden innebär ozon en hälsofara. Gällande gränsvärden för ozon (EU’s riktlinjer) är 0,055 ppm (parts per million). Laboratoriet har mätt skillnaden i ozonhalt mellan ingående och utgående luft från de olika luftrenarna.

Ingen av de testade luftrenarna släppte ut ozon över gällande EU-rekommendation (0,055 ppm).

Mätresultaten från testet har tolkats och betygsatts i samråd med laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst. Betyg under 6 ges endast om prestandan är dålig eller sämre än vad man kan förvänta sig för denna typ av produkt.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med följande vikt:

Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB: 45 %

Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)

Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %

Energiförbrukning 11 %

Mätningar vid max effekt: 45 %

Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)

Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %

Energiförbrukning 11 %

Användarvänlighet: 10 %

Byte och rengöring av filter 50 %

Display och menyer 17 %

Kontroller 17 %

Programmering och inställningar 17 %

Inga förhöjda ozonhalter

Luftrenares eventuella ozonproduktion har varit flitigt debatterat under senare år. Ozon kan bildas av luftrenare som använder en filterteknik där luften renas genom att partiklarna laddas (joniseras). EU har tydliga riktlinjer för ozon eftersom ozon som överstiger vissa gränsvärden kan vara hälsofarligt. 

Ingen av de testade luftrenarna visar på förhöjda halter av ozon. 

Ta reda på driftskostnaden innan köpet

Alla luftrenare har någon form av filter som renar luften. Partiklar i luften fastnar i filtret och efter en tids användning måste filtret bytas ut. 

- Vissa modeller har ett förfilter, för grövre partiklar, som går att rengöra. 

- När det gäller partikel- och kolfiltren behöver du oftast köpa nya inför ett byte.

- Hur mycket ett nytt filter eller filterpaket kostar varierar beroende på märke och modell, men räkna med mellan 500 kr till över tusenlappen för ett komplett filterbyte. 

- Hur ofta du bör byta filter beror på olika faktorer som hur mycket luftrenaren används, hur stort filtret är (filtrets yta) och hur förorenad luften är.

Tillverkarna rekommenderar olika tidsspann för filterbyte, allt mellan var sjätte månad till en gång om året eller vartannat år. På vissa modeller meddelar en indikator när det är dags att byta filter.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.