Konsumentjordar är en växande produkt på marknaden. Allt fler upptäcker nyttan och nöjet av att odla, från att ha en stickling i fönstersmygen till stora köksträdgårdar. De flesta hemmaodlare föredrar odlingsjord i påse. Det är lätt att frakta och förvara. Och man vet vad man får. Eller? Det finns en uppsjö av märken, kvaliteter och sorter för olika ändamål. Man behöver inte vara nybörjare för att bli villrådig.

För en chans till överblick, bestäm först om du tänker starta från frö, sticklingar eller pluggplantor. Den lilla fröplantan och sticklingen behöver luft och ju äldre plantan blir desto mer vatten- och framför allt näring behöver den. När du vet vad du ska odla, fråga gärna personal i en plantskola, handelsträdgård eller växtbutiker vad de rekommenderar till det du har tänkt dig att odla.

Eller läs på om vad din växt behöver för pH-värde, näringsinnehåll och struktur: de egenskaperna är kort sagt jordens viktigaste och bör vara redovisade på förpackningen.

pH-värdet, jordens surhetsgrad, påverkar växternas förmåga att ta upp näringsämnen (pH 5.8 är bäst för de flesta växtslag men det mesta inom intervallet 5.0 till 7.0 anses fungera bra).

Alla näringsämnena är viktiga för jorden att plocka upp men särskilt viktiga är kväve och fosfor.

Strukturen är viktig då den avgör hur mycket vatten och luft som kan finnas tillgängligt. Jordarna ska vara lätta att hantera och får inte väga för mycket. Lite fast material och mycket porer av olika storlek är därför idealiskt. Därför tillverkas odlingsjordar till stor del av organiskt material: till exempel torv-, kokos- och träfibrer eller kompost. Med tiden bryts detta ner av mikroorganismer. Då blir jordarna mer kompakta och kan till slut inte längre förse växtrötterna med syre och då fungerar inte rotandningen längre. Så betrakta odlingsjord som en färskvara.

Jordblandningarna komprimeras för att inte ta så stor plats och säljs i hårt förslutna förpackningar. Först när påsen öppnas och innehållet luckras upp kan vi verkligen känna jordens struktur, färg och lukt.

Den kan då vara blöt, kompakt, eller torr och innehålla mer eller mindre grova bark- eller träbitar som kan vara bra för strukturen. Vanliga tillsatser är sand, små lecakulor, lergranulat eller långtidsverkande näringskorn. När jorden tvärtom är fint malen som snus och bara innehåller små partiklar så är det negativt, anser Helena Karlén, Testledare på Svenska Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Anledningen är att en sådan jord packar sig lättare, blir lätt för våt och får fel balans på luft- och vattenhållande porer.

Finns det något man ska vara uppmärksam på eller som man ska undvika när man köper odlingsjord i påsar?

-- Jordar får absolut inte vara våta. Det är bättre om de är på torra sidan då vatten alltid kan tillföras. Blöta jordar är syrefattiga och sådana jordar bör man lukta på. Nedbrytningsprodukterna luktar mer eller mindre illa, som ruttna ägg eller surströmming. Den lukten är inte att förväxla med djurgödsel som också luktar, men inte på det sättet, säger Helena Karlén, forskare på SLU.