En kall vinter med höga elpriser har fått allt flera hushåll att överväga alternativa uppvärmningsmöjligheter som sänker energikostnaderna. Nyligen presenterade branschorganisationen Svenska Värmepumpföreningen, Svep, också statistik som visar att försäljningen av luftvärmepumpar tredje kvartalet i år ökade 32 procent jämfört med samma period 2009.
En anledning till ökningen är att de så kallade luft-luftvärmepumparna har visat sig vara investeringar som betalar sig på fyra fem år.
Den gynnsamma ekonomiska ekvationen har bland annat fått många som annars värmer upp huset med direktverkande el att installera en pump.
– Våra undersökningar visar av svenska hushåll som installerat en pump i snitt sänker sin årsförbrukning 20 000 kWh/år med 5 000 kWh/år, alltså runt 25 procent av husens totala energianvändning, säger Anders Odell, projektledare på Energimyndigheten som under i flera år varvat tester av pumpar med undersökningar och djupintervjuer med drygt 250 svenska hushåll.
Enkäterna visar att 90 procent av användarna är nöjda med investeringen. Testresultaten, som myndigheten lägger ut på sin hemsida, visar även på en gynnsam utveckling för konsumenterna. Värmeeffektiviteten har ökat kraftigt, samtidigt som snittpriset för en pump närmast halverats de senaste tio åren.
– Ja, pumparna har blivit både billigare i kronor räknat och effektivare, säger Anders Odell.
Testerna visar också att pumparnas prestanda inte nämnvärt skiljer sig åt, trots relativt stora prisskillnader mellan märkena. Snittpriset i Energimyndighetens tester ligger runt 20 000 kronor.
Det kan alltså löna sig att ställa alternativen mot varandra – åtminstone om tillverkaren är ett känt varumärke.
– Vi har endast testat pumpar från etablerade tillverkare. Men det finns mängder av billiga pumpar på marknaden, flera runt 10 000 kronor, av mindre kända märken som vi inte testat. Det finns alltså inte samma trygghet i ett sådant köp, säger Anders Odell.
Men det är heller inte problemfritt att äga en luftpump från etablerad tillverkare, understryker Anders Odell.
– Ljudnivån på pumparna är något som många klagar på i våra undersökningar.
Dels har pumpen en nivå på utsidan som kan störa grannar, dels har den en nivå inomhus som kan uppfattas som störande i hushållet. Just ljudkänslighet är ju också något som är väldigt subjektivt.
Energimyndigheten försöker också att sätta press på tillverkarna så att ljudnivåerna minskas ytterligare.
– Tekniken finns, men det är sannolikt en kostnadsfråga.
Ett annat vanligt problem är fuktskador vid avfrostning. Värmepumpen tar energin från utomhusluften och vid lägre utomhustemperaturer avfrostas stora mängder vatten per dygn.
– Om avfrostningsvattnet inte rinner bort bildas kanske en isgata eller fukt som skadar husgrunden. Den typen av fel uppkommer ofta vid installationen, säger Ander Odell.
Det är också relativt vanligt att tekniken sviker. Av 25 hushåll som djupintervjuats uppgav 40 procent att de någon gång anlitat en reparatör. Var tionde hushåll hade till och med fått byta ut sin pump på grund av haveri.
– Ofta låter tillverkarna bli att reparera pumpen. Istället byter de ut hela enheten. Det är förmodligen ett billigare alternativ, säger Anders Odell.
När pumparna blivit allt billigare har även allt fler sommarstugeägare upptäckt fördelen med att låta pumparna stå för sommarstugans så kallade underhållsvärme – en låg och jämn inomhustemperatur – när den står tom under höst och vinter.
– Det är också en investering som snabbt betalar sig, säger Anders Odell.
Samtidigt betonar han underhållet av pumpen är oerhört viktigt för att den ska vara effektiv och hålla länge.
– En pump tappar snabbt i effektivitet om man inte rengör filter regelbundet och tar bort beläggningar. En årlig översyn är nödvändig. Tänk bara på hur mycket damm som samlas med inomhusluften under ett år.