Få koll på mobilens dolda avgifter

Få koll på mobilens dolda avgifter

Operatörerna lockar med låga minutpriser, men tar igen det på andra sätt. Debitering per påbörjad minut har allt fler operatörer börjat med, men det senaste är kontantkort med en daglig avgift - som dras om du inte använder telefonen.

Susanne Ståhl Publicerad: 6 jun, 2007
Läs senare

Mobiloperatören Glocalnet marknadsför sig med att inget kan vara så lågt som deras priser. Men som med alla mobiloperatörer gäller det att läsa det finstilta innan man hoppar på ett nytt erbjudanden. I villkoren för Glocalnets nya kontantkort Prat och Prat&sms döljer sig en nyhet: daglig avgift. För varje dag som man inte använder telefonen debiteras man en minimiavgift på mellan 0,69 kronor - 1,69 kronor. Det blir mellan 20-50 kronor i månaden. Användet man telefonen dras inte avgiften, vilket så klart ska uppmuntra konsumenterna att inte låta telefonen bli liggande någon längre tid.
Varför har ni valt det här systemet?
– Våra bästa priser, 49 öre per minut, vill vi ge till de kunder som verkligen använder kortet, därför vill vi att kunden åtminstonde ringer ett samtal om dagen. Gör man det så drar vi ingen minimiförbrukning. Vill man använda telefonen mer sällan kan det löna sig att använda vårt baskort, då ringer man för 69 öre per minut och kan låta kortet vila hur länge som helst emellan, sger Glocalnets marknadschef Eva Strömbom.
Ni är inte rädda att det kommer att uppfattas som en dold avgift?
– I och med att det är flera operatörer som använder det här tror jag inte det. Det står dessutom tydligt i informationen, säger Eva Strömbom.

Enligt Eva Strömbom använder andra operatörer liknande system.
När Testfakta.se går igenom Post-och telestyrelsens 75 olika prisjämförelser är det ingen annan operatör som beskriver något likadant. En uppmärksam läsare har dock hört av sig och berättat om Telia Refill. Enligt prisplanen "Till vänner" debiteras man 2,69 kronor per dag, och det är oavsett om man ringer eller inte.

Mobiloperatörerna försöker locka kunder med låga minutpriser, men det gäller att vara uppmärksam på vad som döljer sig i villkoren. Förutom avgifter kan det löna sig att titta på debiteringsintervallet. I dag är det en minoritet av operatörerna som tar betalt per sekund, alltså för vad du verkligen har ringt. Allt fler tar betalt per påbörjad minut. Det betyder att ett samtal som varar i 61 sekunder blir lika dyrt som ett som varar i två minuter. Ringer man många och korta samtal kan debiteringsintervallet göra stor skillnad. Allt fler har också börjat med dubbla prisplaner. Prisplanen för det laddade kontantkortet gäller bara i 30 dagar, därefter gäller en annan, sämre prisplan tills att man laddar på nytt. Lätt att glömma och svårt att hålla reda på.
– Vi försöker få fram till konsumenterna att att de ska titta på mer än minutkostnaden, säger Johan Engström, handläggare på Post-och telestyrelsen.
Förutom samtalskostnaden är det viktigt att titta på följande enligt Johan Engström:

  • Startavgiften
  • Minimidebitering
  • Bindningstid och uppsägninstid
  • Debiteringsintervall
  • Sms-pris till utlandet
  • Röstbrevlåde-priset. Det kan skilja sig mycket från vanliga samtalskostnaden och uppgiften kan vara svår att hitta.
För den som själv vill göra prisjämförelser för mobiltelefoni (och även fast telefoni och internet) finns två bra verktyg, via konsumentforumet Cint eller Telepriskollen (PTS). Båda tjänsterna är gratis och du göra uträkningar efter dina egna behov och vanor.

facebook Comments

Fler nyheter

Hundratusentals bor i radonhus

Över 300 000 bostäder i Sverige har fortfarande skadligt höga radonhalter. Men antalet husägare som åtgärdar problemen sjunker. –Folk tycks ha tröttnat på frågan, men riskerna är fortfarande desamma, säger Kirlna Skeppström på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Laboratorietest

Fullt av ftalater i handskar för mat

Engångshandskar i vinyl ska skydda mot bakterier och kemikalier. Men handskarna i sig innehåller höga halter av hormonstörande ämnen, visar Testfaktas analys.

Laboratorietest

” Vattentäta” vinterskor blir fort blöta

Ett par bra vinterkängor måste vara både vattentäta, kunna andas och hålla värmen. Men det är långt ifrån alla märken som klarar det. Att det står waterproof på skorna är heller ingen garanti för torra fötter, visar Testfaktas laboratorietest.

Så klarar du vintern på cykel

Ställ inte undan cykeln bara för att snön börjat falla eller temperaturen rasat. Den uppmaningen kommer från cykelentusiasten Bo Dellensten som tipsar om hur du klarar vintern på två hjul.

Låga halter bisfenol A i vattenledningar

De halter av bisfenol A som hittats i dricksvatten från renoverade rör är så låga att det inte är farligt att dricka vattnet. Det menar Livsmedelsverket efter att ha gått igenom resultatet av undersökningen. 

Strömförande USB-laddare återkallas

Elsäkerhetsverket har tvingat webbshopen iluxor att återkalla en USB-laddare från konsumenter som köpt den. Isolationsavståndet inuti laddaren är obefintligt vilket gör att man via USB-utgången kan komma åt 230 volt.

Giftiga knappar och dragkläppar

Testfaktas test visade även på ftalater och bly i flera overaller. Värst var Ellos overall som innehöll höga halter av det hormonstörande ämnet DEHP i dragkläppen. Tillverkaren har nu klippt bort kläpparna från alla sina overaller.
Laboratorietest

Blöta bakar i vattentäta overaller

När Testfakta testar fjorton av säsongens vinteroveraller håller de god kvalitet över lag, men två overaller håller inte tätt där det är som viktigast – i baken.

Minskning av tungmetaller i avsloppsslammet

Förekomsten av giftiga tungmetaller i avsloppsslammet i de svenska reningsverken har minskat kraftigt de senaste femton åren, enligt branschorganet Svenskt vatten som företräder de svenska kommunala reningsverken.
Laboratorietest

Känt miljögift i flera av barnjeansen

Nio av tio barnjeans innehåller kemikalier, visar Testfaktas test. Framför allt är det miljön som tar stryk när giftiga ämnen rinner ut med tvättvattnet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.