Så stoppar du köpsuget

Så stoppar du köpsuget

Kvinna med många shoppingkassar i händerna.
Först julrush, sen mellandagsrea. I teorin tycker vi att det låter bra med minskad konsumtion, men för många är det svårt att ändra mönster och handla mindre. Foto: Shutterstock.

Trots klimatångest, dålig ekonomi och ett hem som drunknar i prylar fortsätter vi handla, mer än vi vill. Inte så konstigt menar experterna - bakom vår överkonsumtion döljer sig ofta knepiga psykologiska och sociala mekanismer. Men de går att överlista. Här är tipsen om hur du stoppar köpsuget.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 Jan, 2019
Läs senare

Julens köp- och prylfest står dig upp i halsen. Ändå är du snart ute igen och handlar på mellandagsrean. Känns förloppet igen? Många av oss vill köpa mindre, och vi vet att vi måste minska vår konsumtion för att rädda klimatet. Ändå gör vi inte det. Varför är det så svårt?

Annika Tibblin, fotoCharlotte PahrsonEnligt Annika Tibblin, psykolog med fokus på hållbarhetsfrågor, ligger drivkraften att vilja samla och passa på innan det tar slut djupt inom oss människor, från att vi levde som jägare och samlare.

– När vi nås av reklam och reahets triggas lätt det här i oss. Problemet är att allt är så lättillgängligt, vi hinner ofta inte tänka utan kan agera impulsivt, säger hon.

Annika Tibblin menar också att en del av förklaringen till vårt köpbeteende grundar sig i om vi fick en trygg eller otrygg anknytning till våra föräldrar när vi var små.

– Om ens behov inte blivit förstådda och sedda och man inte fått hjälpa att tolka och hantera sina känslor när man var barn kan det orsaka otrygghetskänslor hos en som vuxen. Man går runt med en känsla av att något fattas en, men man vet inte vad. Att köpa saker kan vara ett sätt att försöka fylla det där tomrummet. Men det blir bara en kortvarig tillfredsställelse, snart känner vi återigen att det är något nytt vi behöver.

Ett råd är därför att fundera på varför du shoppar. Enligt Annika Tibblin uppskattar man inom psykologin att nästan hälften av befolkningen har en otrygg anknytning.

– En otrygg anknytning leder ofta till osäkrare identitet, vilket kan ge ett ökat behov av att vilja tillhöra en speciell grupp och visa tillhörighet till denna grupp genom kläder, prylar och livsstil, säger hon.

Ulrika HolmbergUlrika Holmberg som är doktor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet har studerat problemet med personer som blir köpberoende. Hon poängterar att förklaringen till köpberoende inte bara ligger hos individen, utan lika mycket i samhället.

– Det som premieras i vår kultur, till exempel att man ska träna och ha ett snyggt yttre, att man ska ha ett fint och välordnat hem, det är saker som hela tiden knuffar oss mot mer konsumtion. Vi dras alla med i de här samhällsnormerna, det gäller inte bara de som hamnar i ett erkänt köpberoende.

För att stå emot krävs en aktiv insats som kan blir krävande för den enskilda att hålla fast vid.

– Om vi inte hela tiden gör aktiva val att avstå utan slappnar av och följer strömmen, då innebär det att vi fortsätter köpa, säger Ulrika Holmberg.

Därför gäller det att man håller fast vid tanken att konsumera mindre, och inte tappar den.

– Att haka på ett socialt sammanhang där man får bränsle för de tankarna kan vara en god hjälp. Annars blir det nästan oöverstigligt som enskild konsument.

Konsumtionsvetaren Ulrika Holmbergs tips för att konsumera mindre:

• Sluta följa facebookgrupper, bloggar, instagramkonton med mera som får dig att vilja handla. Säg nej till reklamutskick via mail och till mobilen.

• Hitta sociala sammanhang där det finns andra som vill minska sin konsumtion och hjälper dig upprätthålla tanken. Till exempel genom sociala medier.

• Gå igenom dina garderober, skåp och lådor så att du får koll på vad du redan har.

• Ge dig själv tid att tänka efter innan du köper något.

Psykologen Annika Tibblins tips för att konsumera mindre:

• Fundera på varför du shoppar. Är det för att dämpa obehagliga känslor? Tänker du ofta att du skulle må bättre om du bara hade den eller den saken? Det kan grunda sig i otrygg anknytning. Samtalsterapi kan vara ett sätt att få hjälp.

• Gör det lite krångligare för dig själv att handla så att du inte kan agera på den första impulsen. Till exempel: Gör dig av med kreditkort och ha en begränsad summa på ett visst köp-kort.

• Gå igenom vad du behöver innan du åker till köpcentret. Gör en lista och köp sen bara det.

• Shoppa inte när du är trött, hungrig eller stressad. Då är det svårare att tänka klart och lättare att agera impulsivt. Köp kan inge en falsk känsla av kontroll när man är stressad.

• Försök se prylarnas hela livscykel framför dig - råvarorna, tillverkningen, transporterna. Tänk att dina beslut spelar roll.

Fler nyheter

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skummadrassen utmanar resårsängen

Glöm ungdomens tunna skumgummimadrass som idag endast tas fram när barnen har pyjamasparty. En ny generation ergonomiska skummadrasser ger en ergonomi i nivå med de klassiska resårsängarna, visar Testfaktas uppdragstest.

Laboratorietest

Bästa brusreducerande hörlurarna

Brusreducerande hörlurar kan skapa lugn och ro i stökiga eller bullriga miljöer. Men vilken hörlur är mest effektiv? Och vilken låter bäst? Testfakta har laboratorietestat sju ledande hörlurar.

Laboratorietest

Bästa löparskorna klarar att både dämpa och skjuta på

Våren är här och med den löpningen. Men hur ska man veta vilken löparsko som är bäst? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.