Reklamationsrätt även på medeltiden

Reklamationsrätt även på medeltiden

Fel på de nyköpta julklapparna? Det skulle inte ha accepterats ens på medeltiden. Redan på 1200-talet fanns regler som liknar dagens reklamationsrätt.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 26 Dec, 2013

Att hitta hål i nya tröjan eller inse att espressomaskinen läcker redan från första kopp är inte roligt. Men erfarenheten av att få felaktiga varor eller bli lurad vid köp är något vi delar med våra förfäder sedan urminnes tider.

Vi nutidsmänniskor är heller inte ensamma om att försöka lagstifta mot ojusta affärer. Redan i landskapslagarna från tolv och trettonhundratalet – de äldsta lagarna som finns bevarade i Sverige – finns paragrafer som påminner om våra konsumentlagar.

Gotländska Gutalagen, nedtecknad runt 1220, tar bland annat upp vad som gäller vid hästköp:

”Köper du häst, pröva honom då i tre dagar och led honom tillbaka med fel, om du finner något. /…/ Om du har honom längre, då tar säljaren honom ej tillbaka, även om fel följer honom.”

Västmannalagens köpmålabalk tar även upp vad som gäller om en vara som köpts av en köpman eller vid ett torgköp skulle visa sig ha ett dolt fel:

”Fälla de honom, böte han tre marker för falsk vara /…/ Och den som sålde skall återtaga den falska varan och den som köpte köpeskillingen.”

– Tvister kring byten och köp var en vanlig källa till konflikt på den tiden, så regler av den här typen var viktiga för att hålla ordning och fred i samhället, säger August Aronsson, doktorand i historia vid Uppsala universitet.

Vad som hände om en säljare inte rättade sig efter reglerna eller gjorde som lagmannen bestämde är däremot oklart.

– Det fanns ingen offentlig ordningsmakt som kunde se till att reglerna följdes. Däremot fanns det ett tätt knutet lokalsamhälle, och att inte lyda lagmannens beslut kunde få sociala konsekvenser. Du blev känd som opålitlig och det kunde bli omöjligt att göra affärer i framtiden. Man fick väga den omedelbara förlusten av att rätta sig efter ett beslut mot den långsiktiga, säger August Aronsson.

Idag, på 2000-talet, hamnar konflikter mellan konsumenter och näringsidkare i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som fungerar på ett liknade sätt.

Ett företag kan strunta i ARN:s beslut, men riskerar då att anses som oseriöst, hamna på svarta listan, och kanske uteslutas ur branschorganisationen.

Även om det finns likheter mellan då och nu är det förstås också en hel del som hänt inom konsumentskyddet de senaste 800 åren.

Den första konsumentköplagen kom på 1970-talet. Och enligt Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, var den lagen unik jämfört med den köprätt som gällde innan.

– Tidigare kunde säljaren friskriva sig från ansvar genom speciella avtalsvillkor, men med den nya tvingande konsumentlagstiftningen som vi fick på 70-talet gick inte det längre. Man kunde inte avtala bort lagen om det inte var till konsumentens fördel. Det var mycket kontroversiellt på den tiden, och här låg Sverige i framkant.

Många tycker att det också borde vara obligatoriskt för företagen att följa Allmänna reklamationsnämndens beslut. När tar vi det klivet svensk konsumenthistoria?

– Jag tycker inte det vore bra med ett sådant kliv. Om ARN:s beslut ska vara tvingande måste systemet göras om så att det blir rättssäkert. Då blir det inte lika effektivt och snabbt som det är idag och i slutändan tror jag inte att det vore någon förbättring för konsumenterna.

Fakta

Ur Gutalgen, 1200-talet:

Köper du häst, pröva honom då i tre dagar och led honom tillbaka med fel, om du finner något. Tre fel följer häst. Det är det ena om han är starrblind, det andra om han bits, det tredje om han sparkar med frambenen. Om du har honom längre, då tar säljaren honom ej tillbaka, även om fel följer honom, om han ej själv vill.

Ur Västmannalagen, 1300-talet:

Nu köper någon vax eller salt eller rökelse, och det är blandat med kalk eller sand; eller han köper smör av en annan och det är smör utantill och falsk vara innantill; eller han köper flott eller talg. Alltid då någon säger, att falsk vara blivit såld eller köpt, skola de utse två män vardera; dessa skola pröva, huruvida det var falsk vara eller ej. Styrka de, att den som åtalas för falsk vara är oskyldig, vare han saklös. Fälla de honom, böte han tre marker för falsk vara, Så och alltid, då man finner falsk vara vid köp. Och den som sålde skall återtaga den falska varan och den som köpte köpeskillingen.

Källa: Svenska landskapslagar av Åke Holmbäck och Elias Wessén

Så säger dagens konsumentköplag:

• Om det är fel på en vara kan du utan kostnad kräva att få den reparerad, få en annan likvärdig vara, få ersättning för att rätta till felet, eller häva köpet och få pengarna tillbaka. Säljaren har rätt att i första hand erbjuda en ny vara eller att felet repareras.

• När du reklamerar en vara meddelar du säljaren att du inte vill ha den. Det ska ske inom ”skälig tid” efter att du upptäckt felet, normalt två månader. Efter tre år har du förlorat din rätt att reklamera, om du inte har en garanti som säger något annat.

• Ett fel som visar sig inom sex månader antas vara ursprungligt, och det är upp till säljaren att bevisa annat. Efter sex månader är det kunden som måste bevisa att felet fanns från början.

facebook Comments

Fler nyheter

Stora prisskillnader på sommardäck

Den 15 april är det dags byta till sommardäck. Och det går att tjäna tusenlappar på att köpa sina nya däck från rätt butik, visar en jämförelse.

Välj rätt träningscoach till handleden

Aktivitetsarmband, pulsklocka eller smartwatch? Rätt hjälpmedel runt handleden kan sporra både soffpotatisen och elitmotionären till mer och bättre träning.

Så löser du platsbristen i telefonen

Ont om minne i mobiltelefonen? Det finns bra appar och andra knep som kan hjälpa dig. Men i slutändan handlar det ändå om att rensa i bildflödet – många har dubbla kopior utan att ens veta om det.

Butiker bryter mot kraven på tillgänglighet

En butik måste vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Trots det lever många butiker inte upp till kraven, visar en ny undersökning från Konsumentverket.
Laboratorietest

Växtskyddsmedel i allt testat kaffe

Allt kaffe i Testfaktas test innehåller växtskyddsmedlet mepikvat trots att ämnet inte används på plantagen. Orsaken tros i stället vara rostningen. "Detta var ny information för oss som vi kommer gå vidare med", säger Livsmedelsverkets expert.

Nya låssystem inte alltid godkända

Att skippa nycklarna och istället låsa upp ytterdörren med mobilen lockar allt fler. Men kolla hemförsäkringen först – vad som gäller varierar mellan försäkringsbolagen.

Laboratorietest

Vanlig väggfärg förorenar ditt hem

Har du tänkt måla om barnrummet igen? Vissa väggfärger släpper mycket kemikalier till inomhusluften, visar Testfaktas test. "Det ser inte bra ut. Vi kan behöva se över reglerna för färg", säger Kemikalieinspektionens expert.

Miljöskadliga ämnen sprids från skidvallan

Fluorämnen i vallan ger bra glid, men kan skada både dig och naturen. Längs Vasaloppsspåret har förhöjda halter av problemämnena uppmätts. – Fråga efter fluorfri valla, råder miljökemisten Merle Plassmann.
Laboratorietest

Bara en av åtta tonfiskburkar får grönt ljus

Fulfiske, tungmetaller och hormonstörande ämnen. En burk tonfisk kan bjuda på flera obehagliga ingredienser, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.