Meny
  • Åtta vanliga prästostar från svenska butikshyllor smaktestades av en tränad sensorisk panel. Paneldeltagarna fick inte veta vilken ost som var vilken. Foto: Anna Sigge
  • Testfakta har testat åtta prästostar av olika fabrikat. Foto: Anna Sigge
  • De ser lika ut, men det är skillnad på prästost och prästost, visar testet.Foto: Anna Sigge
-A A +A

Bästa prästosten korad

Lång lagringstid betyder inte alltid mer smak, visar Testfaktas test av prästost. Tre av åtta ostar innehåller också den ifrågasatta tillsatsen natamycin.

Den som förväntar sig att få mer smak för att man köper en ost med lång lagringstid riskerar att bli lurad, visar Testfaktas test av prästostar. Ängens prästost från Lidl som lagrats i 15 månader smakar till exempel mindre än både Coops och Wernerssons ostar, som lagrats i 10 månader.

– Att osten är långlagrad är ett försäljningsargument som ser bra ut på förpackningen, men det handlar också om hur osten lagrats. Lagrar du den i en lägre temperatur behöver du inte titta till den och vända den lika ofta, och det blir mindre arbetskrävande och billigare. Men smakerna utvecklas inte heller som de ska, säger Per-Olof Weréen, tidigare VD för Ostfrämjandet.

På uppdrag av Testfakta har han tillsammans med SP Food and Bioscience gjort en smaksensorisk analys av åtta vanliga prästostar, med en lagringstid på mellan 10 och 15 månader. Testerna utfördes som blindtester och följde de branschkriterier som finns för prästost.

När Testfakta kontaktar Lidl får vi inget svar på om Ängens lagras vid lägre temperatur än brukligt. Men enligt Lidl är målet att uppnå rätt smakkaraktär, inte att lagra osten så länge som möjligt.

Minst utvecklad smak bland ostarna i testet har Allerums långlagrade Präst, som också får det lägsta betyget i testet. Bäst betyg får Arlas Prästost, som har den fylligaste och mest utvecklade smaken.

Förutom skillnader i smak är det också skillnad på ostarnas innehåll. Tre av ostarna innehåller den omstridda tillsatsen natamycin, ett antibiotikum som används på ostarnas yta för att förhindra att de möglar. Redan för tjugo år sedan vållade ämnet stor debatt, inte minst på grund av oro för antibiotikaresistens. Ostbranschen har vid upprepade tillfällen lovat att natamycinet ska fasas ut. Men i Garant, Wernerssons och Lidls ostar finns det fortfarande kvar.

– Det är tråkigt, vi har jobbat länge för att få bort det och det går ju uppenbarligen att göra bra ost utan, säger Per-Olof Weréen.

Natamycin är godkänt av Livsmedelsverket, som menar att det inte finns någon risk för att användandet skulle kunna bidra till antibiotikaresistens eftersom ämnet verkar mot svampar och inte bakterier. Men Sveriges konsumenter, som länge varit kritiska till ämnet, menar fortfarande att det borde bort.

– Eftersom konsumentnyttan är tveksam tycker jag att arbetet med att fasa ut natamycin måste fortsätta. Detta handlar om riksminimering, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter.

Axfood som äger Garant, en av ostarna där natamycin används, betonar att medlet är ofarligt, men säger samtidigt att ambitionen är att erbjuda produkter med så få tillsatser som möjligt.

– Vi arbetar därför för att vår lagrade ost i framtiden ska vara helt fri från natamycin, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood.

E235 - Natamycin 

Natamycin beskrivs ibland som ett antibiotikum och ibland som ett antimykotikum – svampdödande medel. Medlet bildas av en bakterie och skyddar mot angrepp från ett flertal jäst- och mögelsvampar. Däremot påverkas inte bakterier. Därför finns det enligt Livsmedelsverket ingen risk att resistenta bakteriestammar utvecklas. Resistens hos svamp har heller inte påvisats. Livsmedelsverket grundar sin bedömning på en utredning av natamycin som Europeiska livsmedelssäkerhetsorganet EFSA publicerade 2009. Natamycin används som konserveringsmedel och får endast användas till ytbehandling av ost och torkade korvar.

Källa: Livsmedelsverket

Övriga tillsatser i ost

E202 - kaliumsorbat
Kaliumsaltet av sorbinsyra. Framställs syntetiskt. Används som konserveringsmedel. Effektivt mot jäst- och mögelsvampar och vissa bakterier.

E251 - natriumnitrat
Kallas även för salpeter. Förekommer naturligt i växter. Används som konserveringsmedel.

E509 - kalciumklorid
Saltsyrans kalciumsalt. Förekommer naturligt. Används för att påverka smak och konsistens.

Källa: Livsmedelsverket, Konsumentföreningen Stockholm

 

Fler tester och nyheter från Testfakta