Näst efter hunden är förmodligen kupévärmaren människans bästa vän.
En iskall och trött vintermorgon tinar den både bilen och förarens själ. De flesta har upplevt skillnaden, att kliva in en bil där man glömt att ställa om timern från dagen innan.
Men kupévärmaren representerar knappast frontlinjen i teknikutvecklingen. Trenden är som inom de flesta andra teknikområden: mindre och effektivare. Att verka men inte synas, ligger också i linje med den moderna bildesignens idé. Begränsningarna finns snarare i fläktens storlek och varv i kombination med värmeelement.
Hur stora skillnader är det då mellan de märken som finns på marknaden? Både utbud och effekt varierar stort. Testfakta har låtit testa åtta vanliga modeller i effektspannet 1200-1400 W. Som ett slags referensobjekt plockade vi även in Rustas budgetmärke Bruksbo, med en deklarerad effekt på 850 W vid 20°C och 1000 W vid -25°C 1000W, klart lägre än de övriga.
Främsta syftet med en kupévärmare är förstås att snabbt och effektivt värma upp kupén och se till att man bland annat slipper allt för stora besvär med nedisade rutor.
För att avgöra skillnaderna i effektivitet körde Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, in fyra Volvo V70 i en klimatkammare som kyldes ned till -30°C. Det är vid riktig kyla som kupévärmarnas maxeffekt sätts på prov.
Kupévärmarna monterades på samma sätt vid förarplatsen. Fyra mätpunkter sattes upp: förarstol, ratt, höger och vänster baksäte.
Kupévärmarna ställdes sedan i maxläge och under två timmars drifttid mättes temperaturutvecklingen vid de fyra mätpunkterna.
[PDF]
I testets betygsättning har vi valt att lägga tyngdpunkten vid förmågan att snabbt få upp temperaturen. Det är inte minst viktigt för dem som endast har tillgång till ett motorvärmaruttag vid sin parkeringsplats och inte fritt kan välja drifttid. För till exempel bostadsrättföreningen som vill spara energi är värmaren är ofta kopplad till ett styrsystem som känner av temperaturen utomhus. Och det är sällan kupévärmaren får två timmar på sig att värma upp bilen.
Temperaturkurvan följer samma mönster för alla värmare. Den stiger snabbt för att sedan plana ut. Testet visar också att den som använder en kupévärmare som snabbt får upp temperaturen också har den varmaste kupén efter två timmar, även om gradskillnaderna mellan modellerna minskar.
Testets snabbvärmare är Modernum MK1300SP och Clas Ohlsons Car Heater. Medeltemperaturen efter 30 minuter nådde -6,5°C respektive -6,7°C, medan de flesta andra ligger runt - 9°C.
Skillnaden ger ett försteg som håller i sig efter både 60 och 120 minuter. Efter två timmar är också MK1300SP och Car Heater de enda värmarna som ger en medeltemperatur som överstiger nollstrecket, även om flera av de andra värmarna närmat sig.
Sammantaget kan man säga att övriga värmare presterar ganska likvärdiga temperaturkurvor. Budgetvärmaren Bruksbo klarar sig också hyggligt bra i konkurrensen och ger ungefär samma temperaturutveckling som en värmare som nästan är nio gånger dyrare, och med högre deklarerad effekt.
SP har även jämfört hur just kupévärmarna lever upp till sin deklarerade maxeffekt vid – 25 °C. Det visar också relativt stora skillnader.
Längst ifrån sin deklarerade effekt ligger Anslut som når drygt 81 procent av sin maxeffekt 1250 W. Näst sämst är Modernum Cyklon som når 84 procent av sina deklarerade 1400 W.
Modernum MK1300SP och DEFA - Termini 1350 ligger mycket nära sanningen, medan Bruksbo faktiskt ligger snäppet över sina 1000 W.
