Livsmedelsindustrin nobbar joderat salt

Livsmedelsindustrin nobbar joderat salt

Nyligen larmade svenska forskare om att jodbrist kan återvända som folkhälsoproblem i Sverige. Testfaktas granskning visar att de flesta stora svenska livsmedelsföretag inte använder salt som är berikat med jod.

Martin Hansson Publicerad: 20 Apr, 2012
Läs senare

Forskare gick nyligen ut och varnade för att den ökande trenden med flingsalt kan leda till jodbrist hos svenskarna. Men även om fler konsumenter börjar välja joderat salt är det inte säkert att det räcker. Det salt vi strör på själva utgör nämligen bara 20 procent av saltet vi får i oss – resten kommer från färdiga produkter och halvfabrikat eller från restauranger och storkök.

För att ta reda på vilket salt som används mest inom livsmedelsindustrin skickade Testfakta ut en enkätundersökning till ett antal stora matproducenter och restaurangkedjor. Drygt tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen svarar att de inte använder joderat salt alls i sina produkter. Övriga använder både joderat och icke joderat salt i olika grad.
– Det bekräftar bara den oro vi känner. Att en mycket stor del av det salt vi får i oss inte är berikat med jod, säger överläkare Helena Filipsson Nyström vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, en av forskarna bakom jod-larmet. 

I många delar av världen är jodbrist ett stort folkhälsoproblem som inte bara leder till sjukdomen struma utan även har effekter på hjärnans utveckling hos barn och unga.

– Gravida och ammande kvinnor är en extra känslig grupp eftersom jodbrist kan leda till skador på fostret eller det ammande barnet, säger Helena Filipsson Nyström.

I Sverige har vi haft ett joderingsprogram av bordsalt sedan 1936, men Helena Filipsson Nyström är rädd för att kunskapen om det livsnödvändiga grundämnet jod håller på att gå förlorad. En undersökning bland tusen skolbarn visar att jodhalten ligger nära den undre gränsen för vad Världshälsoorganisationens (WHO) anser är okej. Undersökningen visade också att bara ett av tio skolkök använder jodberikat salt. Testfaktas granskning tyder alltså på att industrin inte är mycket bättre.

– Hos livsmedelsföretagen och storköken kan det handla om rena produktionstekniska eller kostnadsmässiga orsaker eftersom joderat salt är dyrare och svårare att använda då det lätt klumpar sig, säger hon.

Helena Filipsson Nyström anser nu att Livsmedelsverket bör gå ut brett mot branschen med information och rekommendationer – på samma sätt som man gjort för att få ner salthalten olika livsmedel. Hon ser ingen anledning till att industrin använder salt som inte är berikat med jod.

– Med tanke på att målet är att halvera saltintaget hos svenskarna är risken att vi skulle få i oss för mycket jod mycket liten. Jag tycker att företagen ska sträva efter att använda så hög andel jodberikat salt som möjligt, säger hon.

Efter larmet om att svenska elever inte får i sig tillräckligt med jod via skolmaten håller Livsmedelsverket nu på att ta fram nya och tydligare rekommendationer till skolköken.

Jod-frågan har även diskuterats vid myndighetens möten med livsmedelsindustrin, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist vid rådgivningsenheten på Livsmedelsverket. Och hon blir inte särskilt förvånad över svaren i Testfaktas undersökning.
­– Det är jättetråkigt att höra, men vi befarade att det nog såg ut på det här sättet. Företagen säger själva att en anledning är att joderat salt är dyrare. Men eftersom det är frivilligt kan vi inte kräva att de använder berikat salt, säger hon.

Att medvetenheten om jod inte verkar särskilt stor bland företagen framgår dock av enkätsvaren i Testfaktas undersökning. De enda två företag som nämner något om jod ur hälsosynpunkt är Sodexo som levererar mat till lunchrestauranger och sjukhus samt Procordia som bland annat äger varumärken Felix, Önos och Grandiosa.
– Att använda salt med tillsatt jod är viktigt folkhälsan eftersom brist på jod kan leda till förstoring av sköldkörteln. Vi väljer att använda joderat salt trots att det innebär en merkostnad för oss, säger Cecilia Sjöholm, kommunikationschef på Procordia.

Att i dagsläget införa obligatorisk användning av berikat salt för industrin är inte aktuellt, enligt Livsmedelsverket. Men skulle svenskarnas jodnivåer sjunka ännu mer får man börja titta på den möjligheten och andra lösningar, menar Åsa Brugård Konde. I Danmark används till exempel alltid joderat salt i bröd.
– Men då missar man personer som inte äter bröd. Att jodberika salt är väldigt bra eftersom alla använder det men ingen äter det i extrema mängder, säger hon.

Kan man tänka sig att producenten måste ange på produkten om den innehåller joderat salt eller inte?
– Ja, det redan så i dag att det ska framgå av ingrediensförteckningen om saltet i produkten är joderat eller inte. Vi skulle även kunna lägga till det i våra kriterier för nyckelhålsmärkningen, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta

Svaren i Testfaktas enkät

Företag som inte använder joderat salt alls

- Skogaholm (bröd): Inga jodberikade salter. Huvudsakligen fint salt men även en liten del havssalt. 
- Pågen (bröd): Inga jodberikade salter. Huvudsakligen fint salt men även en liten del havssalt. 
- Santa Maria (texmex och kryddor): Mineralsalt som ej är joderat.
- Abba (fisk och kaviar): Mineralsalt som ej är joderat.
- Max (hamburgerkedja): Naturligt havssalt
- Barilla (pasta och pastasåser): Havssalt
- Wasa (bröd): Inga jodberikade salter. Huvudsakligen fint salt men även en liten del havssalt. 
- Scan (charkuterier): Vanligt koksalt som inte är jodberikat
- Findus (färdigrätter och halvfabrikat): Bergssalt som inte är jodberikat.
- OLW (snacks): Mineralsalt och havssalt som inte är berikat med jod.
- Estrella (snacks): Bergssalt som inte är berikat med jod.
- Arla (mejeriprodukter): Använder inga jodberikade salter.

Företag som använder både joderat och icke joderat salt

Sodexo (lunch- och sjukhusrestauranger): Finsalt med jod 60%, Finsalt utan jod 36%, Flingsalt 2 %, Örtsalt 1%
McDonalds (hamburgerkedja): Jodberikat salt på pommes frites. Icke jodberikat salt i hamburgare och i småpåsarna i restaurangen.
Procordia (färdigrätter och halvfabrikat): Joderat salt i allt utom grönsaksinläggningar.

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.