Inom EU-kommissionen diskuteras ett förbud mot plastpåsar. En av orsakerna är de cirka 250 miljarder plastartiklar som idag flyter runt i Medelhavet och skapar stora problem.
Flera andra länder har redan infört lagar som drastiskt förändrat användningen. Till exempel har Irland infört en skatt som minskat förbrukningen med 90 procent. Kinas regering har meddelat att man från och med första juni i år förbjuder gratis plastpåsar i butiker. I Sydafrika är påsarna redan förbjudna och den som ändå tillhandahåller påsarna riskerar böter eller till och med fängelse.
Men i den svenska riksdagen är plastpåsen sällan debatterad. Det är snart fyra år sedan frågan senast var uppe. Dåvarande riksdagsledamoten Ameer Sachet (s) argumenterade i en motion för att plastpåsarna i handeln borde ersättas med papperskassar eller andra miljövänligare alternativ.
Dåvarande miljöministern Andreas Carlgren svarade att det nuvarande systemet, där producenterna tar ansvar, fungerar bra.
Lena Ek är miljöminister sedan i september. Men hon har inte ändrat inställning i frågan.
– Vi ligger högt på listan över länder som är bäst på insamling av mjuk– och hårdplast i Europa. Man har valet att antingen förbjuda eller förbränna påsarna, vi gör det sistnämnda mycket bra. Men det går alltid att göra det bättre, genom till exempel ökad tillverkning av nedbrytningsbara biopåsar som många företag har valt att införa.
Lena Ek tycker istället att det stora problemet är alla plastpartiklar som flyter runt i världshaven.
– Dessa mikropartiklar förgiftar bland annat fiskar och fåglar. Plastkassen som miljöhot är därför en internationellt viktig fråga.
Medan debatten om plastkassarna på nationell nivå står stilla finns det flera exempel på lokala initiativ. I januari motionerade Miljöpartiet i Alingsås om att invånare och affärsidkare ska stimuleras att använda mer miljövänliga alternativ till plastkassar.
– En vuxen svensk använder i genomsnitt 300 plastpåsar per år. Det medför en negativ påverkan på miljön. Vi vill att människor ska bli mer medvetna om riskerna och att mycket plast hamnar i havet, säger miljöpartisten Lena Klevenås.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"5474","attributes":{"alt":"","title":"","class":"media-image","typeof":"foaf:Image","wysiwyg":1}}]]
Lena Ek. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Naturvårdsverket är myndigheten som ansvarar för att kontrollera producentansvaret. Där välkomnas förslaget som Miljöpartiet i Alingsås lägger fram.
– Det är positivt med lokala initiativ för att förebygga mängden avfall i samhället säger Sanna Due, expert på avfallsfrågor vid Naturvårdsverket.
– Just nu görs inga regleringar av plastpåsar på nationell nivå, den senaste siffran jag hörde över plastpåsens tillverkning var en miljard om året. Det största problemet är dock vad du stoppar i påsen, det vill säga vad du konsumerar och hur du tar dig till och från butiken.
Men vad är då alternativet till plastpåsen? Många förespråkar tygkassen, men det är inte självklart att det är ett bättre val för miljön.
– Produktionen av textiler är mycket vatten- och kemikaliekrävande och ger stora koldioxidutsläpp. För att tygkassen ska kompensera utsläppen måste den användas många gånger, säger Sanna Due.
Det andra alternativet är papperskassen. Papperspåsarna kommer visserligen från en förnybar källa, är nedbrytningsbara, komposterbara och går att återvinna. Men tillverkningen kräver fyra gånger mer energi än plastpåsarnas och de tar större plats, vilket i sin tur kräver fler transporter.
De allra flesta kassarna används i matbutikerna. Matkedjorna har fått kritik från Sveriges Konsumenter för att de gör för lite för att minska antalet kassar. En anledning uppges vara att drygt hälften av vad en kund betalar för en kasse blir ren förtjänst för butiken.
Axfood, som äger Hemköp, Willys och Tempo, räknar med att deras kunder bär hem 120 miljoner plastkassar om året. De försöker snarare påverka miljön genom en ny typ av plastkasse.
– Alla våra påsar är gjorda av förnyelsebar plast och vi har fått mycket bra respons på detta. Polyeten är baserat på olja och återvinns på samma sätt som en vanlig plastkasse, skillnaden är att koldioxidutsläppen minskar med 70-75 procent. Det var såklart uppförsbackar i början av lanseringen, men nu har vi kommit igång på riktigt, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.
