Svenskarna använder en miljard plastkassar om året

Svenskarna använder en miljard plastkassar om året

Foto: Shutterstock
Lena Ek. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Plastpåsen är en symbol för konsumtion och miljöförstöring. Varje år använder svenskarna närmare en miljard påsar. I många länder bromsas nu användningen, med både regleringar och höga böter. Men i Sverige görs väldigt lite för att minska antalet kassar.

Julia Lundin Publicerad: 9 Mar, 2012
Läs senare

Inom EU-kommissionen diskuteras ett förbud mot plastpåsar. En av orsakerna är de cirka 250 miljarder plastartiklar som idag flyter runt i Medelhavet och skapar stora problem.

Flera andra länder har redan infört lagar som drastiskt förändrat användningen. Till exempel har Irland infört en skatt som minskat förbrukningen med 90 procent. Kinas regering har meddelat att man från och med första juni i år förbjuder gratis plastpåsar i butiker. I Sydafrika är påsarna redan förbjudna och den som ändå tillhandahåller påsarna riskerar böter eller till och med fängelse.

Men i den svenska riksdagen är plastpåsen sällan debatterad. Det är snart fyra år sedan frågan senast var uppe. Dåvarande riksdagsledamoten Ameer Sachet (s) argumenterade i en motion för att plastpåsarna i handeln borde ersättas med papperskassar eller andra miljövänligare alternativ.

Dåvarande miljöministern Andreas Carlgren svarade att det nuvarande systemet, där producenterna tar ansvar, fungerar bra.

Lena Ek är miljöminister sedan i september. Men hon har inte ändrat inställning i frågan.
– Vi ligger högt på listan över länder som är bäst på insamling av mjuk– och hårdplast i Europa. Man har valet att antingen förbjuda eller förbränna påsarna, vi gör det sistnämnda mycket bra. Men det går alltid att göra det bättre, genom till exempel ökad tillverkning av nedbrytningsbara biopåsar som många företag har valt att införa.

Lena Ek tycker istället att det stora problemet är alla plastpartiklar som flyter runt i världshaven.
– Dessa mikropartiklar förgiftar bland annat fiskar och fåglar. Plastkassen som miljöhot är därför en internationellt viktig fråga.

Medan debatten om plastkassarna på nationell nivå står stilla finns det flera exempel på lokala initiativ. I januari motionerade Miljöpartiet i Alingsås om att invånare och affärsidkare ska stimuleras att använda mer miljövänliga alternativ till plastkassar.
– En vuxen svensk använder i genomsnitt 300 plastpåsar per år. Det medför en negativ påverkan på miljön. Vi vill att människor ska bli mer medvetna om riskerna och att mycket plast hamnar i havet, säger miljöpartisten Lena Klevenås.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"5474","attributes":{"alt":"","title":"","class":"media-image","typeof":"foaf:Image","wysiwyg":1}}]]

Lena Ek. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Naturvårdsverket är myndigheten som ansvarar för att kontrollera producentansvaret. Där välkomnas förslaget som Miljöpartiet i Alingsås lägger fram.
– Det är positivt med lokala initiativ för att förebygga mängden avfall i samhället säger Sanna Due, expert på avfallsfrågor vid Naturvårdsverket.
– Just nu görs inga regleringar av plastpåsar på nationell nivå, den senaste siffran jag hörde över plastpåsens tillverkning var en miljard om året.  Det största problemet är dock vad du stoppar i påsen, det vill säga vad du konsumerar och hur du tar dig till och från butiken.

Men vad är då alternativet till plastpåsen? Många förespråkar tygkassen, men det är inte självklart att det är ett bättre val för miljön.
– Produktionen av textiler är mycket vatten- och kemikaliekrävande och ger stora koldioxidutsläpp. För att tygkassen ska kompensera utsläppen måste den användas många gånger, säger Sanna Due.

Det andra alternativet är papperskassen. Papperspåsarna kommer visserligen från en förnybar källa, är nedbrytningsbara, komposterbara och går att återvinna. Men tillverkningen kräver fyra gånger mer energi än plastpåsarnas och de tar större plats, vilket i sin tur kräver fler transporter.

De allra flesta kassarna används i matbutikerna. Matkedjorna har fått kritik från Sveriges Konsumenter för att de gör för lite för att minska antalet kassar. En anledning uppges vara att drygt hälften av vad en kund betalar för en kasse blir ren förtjänst för butiken.

Axfood, som äger Hemköp, Willys och Tempo, räknar med att deras kunder bär hem 120 miljoner plastkassar om året. De försöker snarare påverka miljön genom en ny typ av plastkasse.
– Alla våra påsar är gjorda av förnyelsebar plast och vi har fått mycket bra respons på detta. Polyeten är baserat på olja och återvinns på samma sätt som en vanlig plastkasse, skillnaden är att koldioxidutsläppen minskar med 70-75 procent. Det var såklart uppförsbackar i början av lanseringen, men nu har vi kommit igång på riktigt, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.

Fler nyheter

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.