Så gör du ett grönare klädval

Så gör du ett grönare klädval

Tröjor i olika färger på galgställning.
Konsumenten bör tänka en extra gång på miljön innan klädköpet, även om kläderna är av "mer hållbara" material. Foto: Shutterstock.
David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.
Elin Lydahl, generalsekreterare på Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

Återvunnen ull, bambu och hampa. Kläder av nya, mer hållbara material blir allt vanligare i butikerna. Men det viktigaste miljövalet när man köper kläder handlar inte om vilket tyg det är, menar hållbarhetsexperten.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 9 Feb, 2015
Läs senare

Att vår stora klädkonsumtion sätter rejäla avtryck i miljön är ett faktum som knappast undgått någon. Men samtidigt som miljösamvetet gnager i oss vill fortsätta hänga med i modet, och gärna pigga upp garderoben med något nytt när lönen kommer.

Butikskedjornas svar på problemet är ett växande utbud med kläder av mer hållbara material. H&M, Lindex, Kappahl och flera andra märken har numera alla egna kollektioner med plagg av till exempel återvunnen ull, återvunnen polyester, lyocell, hampa och bambu.

– Konsumenterna blir allt mer medvetna och tänker på vad de sätter på sig. Efterfrågan på mer hållbara kläder ökar samtidigt som företagen också vill ta mer ansvar, säger Elin Lydahl, generalsekreterare på bransch- och arbetsgivarorganisationen Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

– Jag tror att vi kommer se ännu mer av det framöver, till exempel mer fibrer från de svenska skogarna och mer återvunnet.

Men enligt David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, är de hållbara alternativen som erbjuds i butikerna inte alltid så bra som man kan tro.

– Den som vill handla kläder miljömedvetet bör i första hand se till att köpa färre plagg av högre kvalitet, så att kläderna räcker längre. Alternativt köpa second hand, säger han.

Det näst bästa valet ur miljösynpunkt menar han är att välja kläder med en oberoende miljömärkning, som till exempel Bra Miljöval eller Svanen, eftersom de ställer krav på hela tillverkningskedjan. Först i tredje hand tycker han man kan välja kläder av återvunnet material.

– Det är väldigt många faktorer som väger in när man ska bedöma klädernas miljöpåverkan, som hur de spinns, färgas och behandlas innan de sys. Var fibrerna ursprungligen kommer ifrån är bara en del. Att delar av fibrerna är återvunna gör inte nödvändigtvis en stor skillnad för plaggets totala miljöbelastning, säger han.

När det gäller kläder av nya fibrer som marknadsförs som mer miljövänliga kan det också finnas anledning att vara skeptisk.

– Bambu är ett sådant exempel. Många blir jättebesvikna när man säger det, eftersom bambu verkligen har framställts som ett bra miljöalternativ. Men bara att det är bambufibrer säger väldigt lite, det viktiga är hur bambutyget är tillverkat.

Enligt Elin Lydahl på Teko måste man som konsument ligga på och fråga i butiken hur tillverkningsprocessen ser ut.

– Tyvärr finns det inget enkelt svar på vad som är bäst att köpa, säger hon.

Någon risk att de hållbara alternativen i klädhyllan mest skulle lura konsumenten att fortsätta storhandla kläder med felaktigt grönt samvete ser hon inte.

– Självklart måste vi också ändra vårt beteende och använda de kläder vi köper längre. Men vi behöver också de nya materialen. Båda delarna är viktiga ur miljösynpunkt.

Fakta

Sju material i klädbutikernas hållbara hylla

Ekologisk bomull
Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödning eller genmanipulerad råvara tillåts. Bättre än konventionellt odlad bomull, men fortfarande inte oproblematisk eftersom all bomullsproduktion är extremt vattenkrävande. Ekologisk bomullsfiber behöver heller inte betyda att tillverkningsprocessen varit bra ur miljösynpunkt.

Återvunnen bomull
Nya bomullsfibrer blandas med fibrer från återvunna bomullsplagg eller spillmaterial från tillverkningen.

Lyocell
Samma ursprungsfiber som viskos, det vill säga cellulosa från till exempel trä eller bambu. Tillverkningsprocessen för Lyocell är dock betydligt mindre miljöbelastande än viskos, eftersom kemikalierna som används inte är lika skadliga och tas tillvara bättre.

Bambu
Inte alltid så miljövänligt som det framställs. Av bambufibrer görs både bambuviskos, ”bambulyocell” och naturbambu. För att göra bambuviskos bearbetas fibern i en kemisk process, som kan vara mer eller mindre miljöbelastande, och likna framställningen av lyocell (bättre) eller vanlig viskos (sämre). Man kan också bearbeta fibrerna mekaniskt för framställning av naturbambu-textil. Inte lika kemikaliekrävande, men mer energi kan krävas för den mekaniska bearbetningen.

Hampa
Det vanligaste är att fibrerna bearbetas mekaniskt och används till tyger som liknar naturbambu. Hampa kan till skillnad från bambu odlas i svenskt klimat. Närodlad hampa minskar miljöbelastning från transporter.

Återvunnen ull
Ofta är det produktionsspill från tillverkningen som tas tillvara och återvinns. Att insamlade ullkläder får nytt liv är mer ovanligt.

Återvunnen polyester
Framställs framför allt av produktionsspill från tillverkningsprocessen och återvunna PET-flaskor. Nya polyesterfibrer görs av petroleum, och återvunna fibrer kan minska oljeförbrukningen. Återvunnen fleece (polyester) är heller inte oproblematisk ur miljösynpunkt eftersom den kan släppa ifrån sig mikroplastbitar som orsakar problem när de hamnar i sjöar och hav.

Vår klädkonsumtion i siffror

  • Under perioden år 2000 till 2009 ökade konsumtion av kläder och hemtextil med cirka 40 procent i Sverige. Mellan 2011 och 2013 minskade dock konsumtionen med 9 procent.
  • 2013 konsumerades cirka 12,5 kilo nya textilier per person i Sverige.
  • Vi slänger cirka 8 kilo textilier var i hushållssoporna varje år.
  • Globalt förbrukas idag 80 miljoner ton textilier per år. Till år 2050 beräknas förbrukningen öka med 200 procent, till 240 miljoner ton per år.
  • För att producera en t-shirt krävs cirka 1400 liter vatten.
  • CO2-utsläppen från produktionen av en persons genomsnittliga årskonsumtion av textilier i Sverige motsvarar 1 902 kilometers bilkörning.
  • I en svensk undersökning identifierades 165 skadliga kemikalier som används vid textilproduktion.

Källor: Naturvådsverket, Nordiska ministerrådet, Teko.

Fler nyheter

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Test av handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.