Pannan som släpper taget bäst

Pannan som släpper taget bäst

Labbet jämför hur pannkakssmeten fastnar före och efter att beläggningen utsatts för slitage. Foto: Tobias Meyer
Labbet jämför hur pannkakssmeten fastnar före och efter att beläggningen utsatts för slitage. Foto: Tobias Meyer
Labbet förbereder för nötningstest av pannornas beläggningar. Foto: Tobias Meyer
I testet utsattes olika delar av pannan för olika mycket slitage. Foto: Tobias Meyer
Pannorna hettades upp och doppades sedan i kallt vatten. Foto: Tobias Meyer
Efter att ha utsatts för termperaturchock undersöktes om pannan har slagit sig eller inte. Foto: Tobias Meyer
Pannornas värmefördelning testas med hjälp av florsocker som hettas upp. Foto: Tobias Meyer
Pannornas värmefördelning undersöks med IR-kamera. Foto: Tobias Meyer
Här undersöks hur bra pannan är på att behålla värmen. Foto: Tobias Meyer
Laboratorietest

Keramiska stekpannor är tåliga mot repor, men förlorar ändå släpp lätt- förmågan snabbare än teflonpannor. Många stekpannor blir också väldigt ojämnt varma, visar Testfaktas test.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 10 Okt, 2014
Läs senare

En stekpanna där maten fastnar eller blir ojämnt stekt förstör snabbt glädjen i matlagningen. Ändå är det så det blir med många släpp lätt- stekpannor efter bara en kort tids användning. Så vilken ska man välja, om man vill ha en som håller?

Testfakta har låtit Interteks laboratorium i Tyskland jämföra tio olika stekpannor, varav fyra med keramisk beläggning och sex med plastbeläggning av PTFE, alltså Teflon eller liknande.

[PDF]

När det gäller beläggningens tålighet får de keramiska pannorna generellt sett sämre betyg än pannorna med PTFE-beläggning. Förvånande kan tyckas, eftersom det keramiska materialet marknadsförs som ett av väldens hårdaste.

– Det är sant att det är mycket hårt, men även det slits. Läser man instruktionen ska man som regel inte använda metallföremål i de pannorna heller. De måste också hanteras på rätt sätt för att hålla, säger Alexander Michel, testingenjör på Intertek.

Skillnaden mellan beläggningarna handlar heller inte om att den ena sorten får mer repor än den andra, utan att stekpannorna med keramiska beläggningar tappar sin släpp lätt- förmåga snabbare.

– Det blev tydligt när vi testade med pannkakssmet och mjölk som fick bränna fast. På de med keramisk beläggning fastnade det mer i botten redan efter en kortare tids nötning, säger Alexander Michel.

En annan sak som verkligen skiljer de olika pannorna åt är hur bra de är på att fördela värmen jämnt.

– Det är förstås viktigt att pannan håller en jämn temperatur över hela ytan. Annars kan en pannkaka till exempel bli helt svart på ett ställe medan den på ett annat ställe inte är färdig, säger Alexander Michel.

På Ikeas panna skiljde det 99 grader mellan det varmaste och kallaste stället. Även för testvinnaren OBH Nordica Supreme Steel visar sig detta vara en svag punkt.

Labbet testade också hur bra stekpannorna är på att hålla värmen, något som är viktig för att de inte ska kylas ner för mycket när man till exempel lägger i en kall köttbit. I så fall får inte köttet den yta man vill åt och riskerar att bli mer kokt än stekt.

Genom att utsätta stekpannorna för upprepade temperaturväxlingar testade man också om pannorna slår sig, eller om de förblir platta på undersidan. Jamie Oliverpannan från Tefal, Eva Solo och Kökskungen var de som klarade sig sämst och blev mest ojämna. Men ingen blev så pass ojämn att den blev underkänd.

Fakta om testet

Tio olika stekpannor med släpp-lätt beläggning testades av Interteks laboratorium i Fürth, Tyskland.

Laboratoriet testade:

Beläggningens tålighet mot nötning

En blandning av stålkulor, slipmedel och vatten hälldes i pannan. Blandningen skakades runt i pannan i femtonminutersintervaller. Pannorna delades in i fyra delar som nöttes olika länge: noll, 15, 30 och 45 minuter. Labbet bedömde sedan hur nötta pannorna blivit efter slitaget.

Släpp lätt-förmågan före och efter nötning

Efter nötningstestet testade labbet att steka pannkakssmet i pannorna. De jämförde hur smeten släppte eller fastnade i bottnen där beläggningen inte nötts alls jämfört med där den nötts i femton minuter. Labbet gjorde sedan samma sak med mjölk som fick bränna fast.

Bottens planhet

Stekpannorna utsattes för stora och upprepade temperaturväxlingar. Labbet kontrollerade hur mycket stekpannans undersida påverkats, om den slagit sig och blivit ojämn och i så fall hur mycket.

Värmefördelning

Pannorna hettades upp, och när mitten på pannan nått en temperatur av 200 grader Celcius togs en bild med en värmekamera. Bilden visar hur stora skillnader det vid det tillfället är mellan den kallaste och varmaste punkten i pannan. Labbet fyllde också pannans botten med florsocker, och mätte skillnaden i temperatur på den punkt där sockret först började smälta och där sockret smälte sist.

Förmåga att hålla värmen

Labbet mätte hur lång tid det tar för pannan att hetta upp en liter olja till 200 grader. Sedan mättes hur lång tid det tog innan temperaturen sjönk till 120 grader.

Energieffektivitet

Betyget räknades fram genom att utvärdera pannornas upphettningstid (för en liter olja till 200 grader) i förhållande till nedkylningstiden. Ju snabbare de går att hetta upp och ju längre de håller värmen desto bättre energieffektivitet.

Fakta: PTFE-beläggning

Teflon och liknande beläggningar (Teflon är ett av flera varumärken) är gjorda av Polytetrafluoretylen – PTFE. Det är baserat på kol och fluormolekyler och framställt på konstgjord väg. Det är värmebeständigt upp till ca 250 grader och samtidigt glatt. Blir det varmare än så kan dock materialets egenskaper förstöras. Enligt Livsmedelsverket är det inte farligt att få i sig flagor av beläggningen, eftersom de inte tas upp av kroppen. Det skadliga ämnet PFOA används ofta vid framställningen av PTFE. Enligt tillverkarna finns inget av ämnet kvar i slutprodukten. När materialet förstörs kan dock andra miljöskadliga ämnen frigöras.

 

Fakta: Keramisk beläggning

Den keramiska beläggningen består enligt tillverkarna huvudsakligen av kiseldioxid, som även används i glas och porslin och som finns naturligt i till exempel sand. Vid framställningen av beläggningen används en form av nano-teknik. Den keramiska beläggningen tål högre värme än PTFE, upp till cirka 400 grader.

Fakta: Så sköter du stekpannan

• Använd inte vassa redskap.

• Diska stekpannan noga efter användning så att det inte byggs upp beläggning av smuts som maten kan fastna i.

• Diska för hand. Även om pannorna uppges tåla diskmaskin kan maskindiskmedel innehålla slipande eller polerande partiklar som kan skada beläggningen.

•Har du en panna med PTFE-beläggning, undvik att hetta upp den för mycket. Materialets släppegenskaper börjar förstöras vid 250 grader. Normal stektemperatur är runt 180 grader.

• Undvik alltför kraftiga temperaturväxlingar, som att till exempel hälla kallt vatten i en varm panna. Det kan förstöra beläggningen eller göra i att pannan slår sig och blir ojämn i botten.

• Undvik att ställa andra kastruller direkt på din stekpanna eftersom det sliter på beläggningen. Lägg i så fall en handduk eller trasa emellan som skydd.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Padelbollen som håller längst

Padelbollar är en förbrukningsvara och enligt tillverkarna bör man byta ut bollarna efter två till tre matcher. Testfaktas test av tio kända varumärken visar att flera av bollarna tappar sugen långt tidigare än så, och dessutom är det stora skillnader i studs och hastighet mellan olika fabrikat.

Laboratorietest

Mio Delux Dream

Kontinentalsängen Delux Dream med bäddmadrassen Delux Sleep från möbelkedjan Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga tre kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen Delux Dream uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för såväl mindre som medelstora och större personer.

Laboratorietest

Dammsugarnas munstycke avgörande i testet

Damm på parketten eller smulor på köksgolvet. Testfaktas dammsugartest visar att det är svårt att få fram en maskin som är bra på allt.
– Att finjustera munstycket är det magiska tricket för varje tillverkare, säger Albrecht Liskowsky, testledare på laboratoriet.

Laboratorietest

Rusta dammsugare Silence 700W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas dammsugare Silence. Rustas dammsugare har testats tillsammans med jämförbara dammsugare med sladd och påse från bland annat Miele och Nilfisk. Dammsugaren från Rusta presterar sammantaget bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Det vita snuset, en lömsk nikotinfälla

Testfakta har granskat några av de vanligaste varianterna av det omdebatterade vita snuset och hittat stora variationer. I några fall närmare tre gånger högre nikotineffekt jämfört med vanligt tobakssnus. Från och med 1 juli måste också nikotinhalten deklareras på alla produkter.

Laboratorietest

Vegofärsen blir en järnfälla

Allt fler väljer vegofärs framför köttfärs. Men för någon som har ett behov av samma tillskott av järn och zink som för kött kan det vara ett förrädiskt val. Testfaktas test av 14 vegofärser visar att kroppens förmåga att tillgodogöra sig järn och zink hämmas av den så kallade fytinsyran som bland annat förekommer i baljväxter.

Laboratorietest

Connect Ultra Premium

Testfakta har på uppdrag av ÖoB laboratorietestat ett urval av alkaliska AA-batterier, däribland ÖoB:s egna fabrikat Connect Ultra Premium. Testresultatet visar att Connect Ultra Premium presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Performance.

 

Små PFAS-spår från fluorvallan längs Vasaloppet

Testfakta har låtit testa ett antal vattendrag i anslutning till Vasaloppet för att utröna om åkarnas fluorvallor bidrar till ökade nivåer av PFAS-kemikalier. 

Analysen visar knappt mätbara nivåer.

–  Det är helt klart lägre än förväntat, vilket förstås också är positivt, säger Torbjörn Synnerdahl, testansvarig vid Eurofins.

Laboratorietest

Låt pengarna styra fetavalet

Sugen på en äkta feta till den grekiska salladen? Låt priset avgöra!
Testfakta stora test av fetaost visar att det inte är några större skillnader i smak, kvalitet eller innehåll mellan alternativen. Du får en bra fetaost – oavsett om du betalar 145 eller 200 kronor kilot.

Långtidstest av elcyklar - resultat

1 000 km i vardagen - hur klarar sig elcyklarna utanför laboratoriemiljön?

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.