I våras visade Testfaktas test av MC-hjälmar att tre märken inte klarar standardens krav för hur många g-krafter som når huvudet vid olika typer av smällar. Efter testet anmärkte en av tillverkarna på den islagsvinkel laboratoriet använt vid slag mot kantsten (motsvarande en trottoarkant). I testet lät man hjälmarna falla med 90 graders vinkel mot stenen och inte 45 grader som det står i standarden.
– Läser man standarden strikt ska det vara 45 grader. Samtidigt finns det ju inget som säger att du vid en olycka slår i stenen med en viss vinkel. Så man kan tycka att detta inte ska få någon betydelse, säger Klas-Gustaf Andersson, testledare på Rise som utförde testet.
Rise och Testfakta bestämde sig ändå för att testa om hjälmarna med exakt den vinkel som anges i standarden. Och nu blir resultaten annorlunda. Vid islag mot bakhuvudet, där problemen var som störst vid förra testet, får nästan alla hjälmar bättre värden och ingen blir underkänd i detta moment. Cabergs hjälm som kollapsade helt i det förra testet får nu plötsligt bland de bästa värdena. Även hjälmen från Schuberth går från underkänd till mycket bra i detta testmoment. Se tabellen nedan.
Hur kan det skilja så mycket bara för att vinkeln på islaget ändras? Peter Halldin är forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och en av Sveriges främsta hjälmexperter. Han ser flera möjliga förklaringar.
– Hjälmarna kan ha en utformning som klarar 45 graders vinkel bättre. Skummaterialet som tar upp mycket av energin kan till exempel vara olika tjockt på olika ställen av hjälmen. Det har också betydelse var tillverkaren placerar ventilationshål eller designdetaljer på hjälmen. Även ytterskalet kan utformas så att det blir starkare eller vekare i olika riktningar, säger han.
– Det skulle också kunna vara så att hjälmen börja rotera mer vid 45 graders vinkel vilket kan reducera den uppmätta G-kraften mot huvudet.
Kan det alltså vara så att hjälmtillverkarna utformar sina hjälmar utifrån de vinklar och testpunkter som finns i standarden?
– Ja, så kan det vara. Och detta blir ju delvis en kritik mot standarden i sig. Man skulle kunna tänka sig att man inte var så specifik vad gäller vinklar och testpunkter. I standarden för cykelhjälmar anges till exempel bara vilka områden som ska testas och inte några exakta slagpunkter.
Har inte tillverkarna också ett ansvar?
– Jo, det har dom. Är man en seriös tillverkare så ska man så klart säkerställa att hjälmen klarar fler scenarier än de som standarden testar. Man kan jämföra med bilar där vissa märken utformas för att bara klara Euro NCAP:s krocktester, medan till exempel Volvo även testar för andra olyckssituationer.
Hur ska man se på detta som konsument? Kan man lita på dagens MC-hjälmar?
– Jag tycker inte att man ska vara orolig. Era tester visar ju att de flesta hjälmarna faktiskt klarar båda vinklarna. Men helt klart är att det finns behov av förbättringar av testmetoden och standarden.
Andrea Donghi, produktchef på Caberg, kan inte ge någon förklaring till de stora skillnaderna i resultat mellan de två testerna. Han uppger att han inte har tillräckligt med testdata för att kunna kommentera detta. Testfakta har frågat vilken testdata han saknar, men detta har han hittills inte kunnat precisera. Andrea Donghi understryker att hjälmen är testad och godkänd av olika kontrollmyndigheter och hävdar dessutom att företaget testat hjälmen med olika islagsvinklar utan att få de variationer som Testfaktas tester visar på.
Fotnot: Julas hjälm Vcan som var med i det ursprungliga testet har inte testats om. Hjälmen är inte längre till salu. Vcan underkändes i andra testdelar än det som omtestningen avser.
