Conscious by H&M, Sustainable by Lindex och Eco by Indiska. I de flesta stora klädkedjor finns idag ett större eller mindre urval av miljövänligare kläder. De har gröna lappar som lovar hållbarhet, medvetenhet och ekologi.

Men om man tycker det är krångligt att hålla reda på de olika ekomärkningarna i matbutikerna, så är klädaffärerna snäppet värre.

Förutom en lång rad etablerade textilmärkningar som Svanen, Bra miljöval eller EU:s ekoblomma, finns minst lika många av kedjornas egna märken, med egendesignade namn och symboler. Alldeles för förvirrande för kunderna, anser Christin Holm på Sveriges Konsumenter, som undersökt marknaden.

– Det borde finnas färre märkningar. Konsumenten behöver något enkelt, något de kan lita på och känner igen. Det ska vara lätt att göra rätt, men där tycker jag inte klädkedjorna tagit sitt ansvar, säger hon.

Christin Holm är kritisk mot att inte företagen i större utsträckning ansluter sig till välkända, etablerade märkningssystem, som också garanterar att man sett till plaggets hela livscykel.

– Det är lätt att man som konsument tror att ett miljömärkt plagg är ett helgott plagg. Men om det bara står ”ekologisk bomull” betyder inte det att man tittat på hela produktionskedjan, från råvaruframställning till färgning och tillverkning.

Det vanligaste för de ekomärkta plaggen i butikerna är just att de är tillverkade av ekologiskt odlad bomull. För att man ska kunna vara säker på ursprunget ska bomullen vara certifierad och kontrollerad av en oberoende tredje part, men det är sällan det syns på plaggen vad det är för kontroll och hur långt miljöhänsynen sträcker sig. För att få veta det hänvisar klädkedjorna till sina hemsidor.

Christin Holm tycker inte riktigt att det räcker.
– Man ska inte behöva hålla koll på företagens hållbarhetsrapporter för att veta vad det är man köper, säger hon.

Hennes&Mauritz är en av de kedjor som använder sin egen märkning på ekokläderna.

- Det finns få universella miljömärkningar som är gångbara i hela världen. Eftersom vi är verksamma i 44 länder i olika världsdelar har vi därför valt att tillämpa vår egen märkning Conscious samt att vi har en mindre babykollektion märkt med EU:s miljömärke Blomman, säger Henrik Lampa, produktchef för H&M:s  hållbarhetsarbete.

I Kappahls ekosortiment finns det också både plagg som har kedjans egna etiketter och loggor, och plagg som är märkta med EU:s miljöblomma samt Oeko-tex.

Eva Kindgren, CSR- och kvalitétsansvarig på Kappahl, håller inte med Sveriges Konsumenter om att det är tydligare för kunden om det finns en svan eller svala eller någon annan etablerad symbol i plaggen.

– Då måste ju konsumenten hålla reda på vad de symbolerna betyder. Fördelen med en egen märkning är att vi då kan skriva ut vad vi gjort. Står det ”organic cotton” så är det det.

– Det är heller inte gratis att använda de kända märkena i plaggen. För de pengarna kan vi istället göra andra miljösatsningar.

Kan man då som konsument lita på att kläderna håller vad de lovar, även om man inte ser någon känd ekosymbol i plaggen? Journalisten Gunilla Ander, har bevakat området och skrivit boken Bomull – en solkig historia.

– All ekomärkning på marknaden är inte seriös, och risken för fusk tror jag minskar påtagligt om det finns en etablerad märkning. Så första hand, välj sådana plagg om det finns, säger hon.

Samtidigt vill hon inte döma ut de andra ekokläderna. Ekologisk bomull utan känt miljömärke i kragen är ändå ett bättre köp än kläder som tillverkats i vanlig bomull.

– Som konsument ska man ställa krav på att det är certifierat av tredje part. Men påstår butiken att det så får man nog lita på det.