Meny
  • Enligt Gutalagen från 1200-talet gällde reklamationsrätt på hästar i tre dagar. Bilden är från Dädesjö kyrka. Foto: Svenska kyrkan
-A A +A

Reklamationsrätt även på medeltiden

Fel på de nyköpta julklapparna? Det skulle inte ha accepterats ens på medeltiden. Redan på 1200-talet fanns regler som liknar dagens reklamationsrätt.

Att hitta hål i nya tröjan eller inse att espressomaskinen
läcker redan från första kopp är inte roligt. Men erfarenheten av att få
felaktiga varor eller bli lurad vid köp är något vi delar med våra förfäder
sedan urminnes tider.

Vi nutidsmänniskor är heller inte ensamma om att försöka
lagstifta mot ojusta affärer. Redan i landskapslagarna från tolv och
trettonhundratalet – de äldsta lagarna som finns bevarade i Sverige – finns
paragrafer som påminner om våra konsumentlagar.

Gotländska Gutalagen, nedtecknad runt 1220, tar bland annat
upp vad som gäller vid hästköp:

”Köper du häst, pröva honom då i tre dagar och led honom
tillbaka med fel, om du finner något. /…/ Om du har honom längre, då tar
säljaren honom ej tillbaka, även om fel följer honom.”

Västmannalagens köpmålabalk tar även upp vad som gäller om
en vara som köpts av en köpman eller vid ett torgköp skulle visa sig ha ett
dolt fel:

”Fälla de honom, böte han tre marker för falsk vara /…/ Och
den som sålde skall återtaga den falska varan och den som köpte
köpeskillingen.”

– Tvister kring byten och köp var en vanlig källa till
konflikt på den tiden, så regler av den här typen var viktiga för att hålla
ordning och fred i samhället, säger August Aronsson, doktorand i historia vid
Uppsala universitet.

Vad som hände om en säljare inte rättade sig efter reglerna eller
gjorde som lagmannen bestämde är däremot oklart.

– Det fanns ingen offentlig ordningsmakt som kunde se till
att reglerna följdes. Däremot fanns det ett tätt knutet lokalsamhälle, och att
inte lyda lagmannens beslut kunde få sociala konsekvenser. Du blev känd som
opålitlig och det kunde bli omöjligt att göra affärer i framtiden. Man fick väga
den omedelbara förlusten av att rätta sig efter ett beslut mot den långsiktiga,
säger August Aronsson.

Idag, på 2000-talet, hamnar konflikter mellan konsumenter
och näringsidkare i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som fungerar på ett
liknade sätt.

Ett företag kan strunta i ARN:s beslut, men riskerar då att
anses som oseriöst, hamna på svarta listan, och kanske uteslutas ur
branschorganisationen.

Även om det finns likheter mellan då och nu är det förstås
också en hel del som hänt inom konsumentskyddet de senaste 800 åren.

Den första konsumentköplagen kom på 1970-talet. Och enligt
Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, var den
lagen unik jämfört med den köprätt som gällde innan.

– Tidigare kunde
säljaren friskriva sig från ansvar genom speciella avtalsvillkor, men med den
nya tvingande konsumentlagstiftningen som vi fick på 70-talet gick inte det
längre. Man kunde inte avtala bort lagen om det inte var till konsumentens
fördel. Det var mycket kontroversiellt på den tiden, och här låg Sverige i
framkant.

Många tycker att det också borde vara obligatoriskt för
företagen att följa Allmänna reklamationsnämndens beslut. När tar vi det klivet
svensk konsumenthistoria?

– Jag tycker inte det vore bra med ett sådant kliv. Om ARN:s
beslut ska vara tvingande måste systemet göras om så att det blir rättssäkert. Då
blir det inte lika effektivt och snabbt som det är idag och i slutändan tror
jag inte att det vore någon förbättring för konsumenterna.

Fakta 

Ur Gutalgen, 1200-talet:

Köper du häst, pröva honom då i tre dagar och led honom
tillbaka med fel, om du finner något. Tre fel följer häst. Det är det ena om
han är starrblind, det andra om han bits, det tredje om han sparkar med
frambenen. Om du har honom längre, då tar säljaren honom ej tillbaka, även om
fel följer honom, om han ej själv vill.

Ur Västmannalagen, 1300-talet:

Nu köper någon vax eller salt eller rökelse, och det är
blandat med kalk eller sand; eller han köper smör av en annan och det är smör
utantill och falsk vara innantill; eller han köper flott eller talg. Alltid då
någon säger, att falsk vara blivit såld eller köpt, skola de utse två män
vardera; dessa skola pröva, huruvida det var falsk vara eller ej. Styrka de,
att den som åtalas för falsk vara är oskyldig, vare han saklös. Fälla de honom,
böte han tre marker för falsk vara, Så och alltid, då man finner falsk vara vid
köp. Och den som sålde skall återtaga den falska varan och den som köpte
köpeskillingen.

Källa: Svenska landskapslagar av Åke Holmbäck och Elias Wessén

Så säger dagens konsumentköplag:

• Om det är fel på en vara kan du utan kostnad kräva att få
den reparerad, få en annan likvärdig vara, få ersättning för att rätta till
felet, eller häva köpet och få pengarna tillbaka. Säljaren har rätt att i
första hand erbjuda en ny vara eller att felet repareras.

• När du reklamerar en vara meddelar du säljaren att du inte
vill ha den. Det ska ske inom ”skälig tid” efter att du upptäckt felet, normalt
två månader. Efter tre år har du förlorat din rätt att reklamera, om du inte
har en garanti som säger något annat.

• Ett fel som visar sig inom sex månader antas vara
ursprungligt, och det är upp till säljaren att bevisa annat. Efter sex månader
är det kunden som måste bevisa att felet fanns från början.

Fler tester och nyheter från Testfakta