Få de senaste konsumentnyheterna och testerna direkt i din mail.
Gratis!

TIPSA TESTFAKTA

Har du en nyhet? Har du blivit dåligt behandlad som konsument eller köpt dåliga produkter?
Tipsa oss här >
Innehåll
  • Startsida
  • Bil & motor
  • Elektronik
  • Föräldrar & barn
  • Hushåll
  • Kläder
  • Konsument
  • Kropp & hälsa
  • Livsmedel
  • Privatekonomi
  • Sport & fritid
  • Verktyg
  • Produktnytt
  • Arkiv
Sök på sajten
Få dagliga uppdateringar i din mobil eller dator via RSS. Gratis!
Klicka här

Vad är RSS? Läs mer

WEBBFRÅGAN

Kan du tänka dig att sälja bilen för att i stället hyra bil eller åka taxi vid behov?
Ja, varför inte, i alla fall om man verkligen sparar pengar på det.
Nej, min frihet är värd mer än pengar.

[Bild]
Foto: Barsik.

Stora skillnader i solkrämernas skydd

Stirra dig inte blind på solskyddsfaktorn. En barnsolkräm med faktor 30 kan ge bättre skydd än en med faktor 40. Det visar Testfaktas laboratorietest av 14 vanliga märken.
Solskyddsmedel är ett sätt att skydda barnen mot UV-strålar. Därmed minskar risken för att de ska drabbas av hudcancer i framtiden. Deras hud är känsligare och de bränner sig lättare. Men varför ett speciellt solskyddsmedel för barn? Vissa tillverkare har anpassat krämen och gjort den oparfymerad, vattenfast och med fysikaliska filter som lägger sig som en hinna på huden och på så vis reflekterar solstrålarna, till skillnad från kemiska filter som absorberas av kroppen.
Testfakta har låtit Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) laboratorietesta 14 vanliga barnsolskydd, i både lotion- och sprejform. I testet undersöktes krämernas förmåga att skydda huden mot två typer av ultravioletta strålar – UVA och UVB. Testet visar att det är skillnad på solkräm och solkräm.
– Man kan se generellt att om en tillverkare har både faktor 30 och 40 behöver det inte innebära att 40 ger bättre skydd, säger Sofia Källqvist, testansvarig på SP.
Testet visar att samtliga krämer skyddar bra mot UVB-strålar, de strålar som gör att vi bränner oss men som också sätter igång bildandet av nyttigt d-vitamin. Värre var det med skyddet mot UVA-strålarna, den strålning som gör huden brun. Bäst UVA-skydd direkt efter insmörjning gav sprejerna från Eucerin, L’Oreal och Vichy samt Garniers och Niveas båda produkter. De gav alla ett skydd på 95–97 procent.
Efter en tids solande stod sig Eucerins och Niveas sprejer och L'Oreals lotion dock inte lika bra. Deras effekt avtog mest efter en tids solande, skyddsförmågan minskade med 9–12 procent.
Bäst totalt UV-skydd ger Vichy, en av de dyraste produkterna i testet. Sämst skydd ger en av de billigaste, Acos barnsolkräm med faktor 15.
Aco skriver på sin hemsida att ”Solskydden för barn är oparfymerade, vattenfasta och ger maximalt UVA-skydd.”
SONY DSC
Acos barnsolkräm med faktor 15.

Hur hänger det här ihop, Aco?
– UVA-faktorn ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Det är det vi menar med maximalt UVA-skydd, säger Anna Sigfrid, nordisk produktchef för Acos solprodukter.
Att UVA-faktorn ska vara en tredjedel av UVB-faktorn uttrycks i en rekommendation från 2006 som EU-kommissionen har tagit fram.
Men varför har ni en så låg faktor som 15 för barn?
– Här uppe i Norden är det inte så stark sol. Den offentliga rekommendationen i Norden ligger på faktor 15 under sommaren. Och det är dyrare med högre faktor, så det blir bättre för plånboken. Men åker du utomlands får du gå upp i faktor, säger Anna Sigfrid.
En del av förklaringen till Acos låga betyg är att utgångspunkten för testet har varit att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solen. Därför har inte variationer i solskyddsfaktor påverkat betygen.
På Aco är man dock kritisk till testets utgångspunkt – att målet är att skydda barnet maximalt i alla lägen. Aco menar att man även bör ta hänsyn till miljöpåverkan då man använder ett höge skydd än nödvändigt, allergirisken och barnets biologiska behov av d-vitamin.
Förutom att testa solkrämernas skyddande förmåga anlitade Testfakta konsultföretaget Goodpoint, som kartlade kemikalierna i solskyddsmedlen utifrån ett hälsoperspektiv. Sammanlagt innehåller medlen cirka 190 ämnen, varav ett 15-tal tros kunna orsaka allergi, kontakteksem och överkänslighet. Med på listan finns bland annat olika parfymämnen.
– Det är större risk att barn reagerar negativt på allergiframkallande ämnen än att vuxna gör det. Därför bör man rent allmänt undvika sådana ämnen i produkter för barn. De flesta av de allergiframkallande ämnena i de här produkterna är till för att ge en god doft och jag tycker att man som konsument kan fråga sig om det är nödvändigt att använda doftande produkter för barn, säger Tina Almström Branting, toxikolog på Goodpoint.

Ny solskyddsmärkning
Solskyddsfaktorn på flaskan anger skyddet mot UVB-strålning. Men även UVA-skydd ska finnas i krämen. Det ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn.
Till sommaren ska skyddet mot UVA-strålar också märkas ut på flaskan.
Enligt rekommendationer från EU får tillverkarna inte använda missvisande uttryck som ”sunblocker” och ”100 % skydd”.
Solskyddsfaktorn bör kompletteras med beskrivande ord som ”lågt” eller ”mycket högt”.

Barn och sol
Är barnet under ett år ska det inte utsättas för direkt solljus över huvud taget. Och det är bra om de riktiga badhjältarna har kläder på sig, tipsar Torbjörn Egelrud, professor i hudsjukdomar.
– Den absoluta grundregeln är att barnen aldrig någonsin ska bränna sig. Det är hudens signal för att den är akut skadad. Och som man säger i Australien: Between eleven and three – slip under a tree! säger han.
Strålskyddsinstitutet tipsar om en lek som kan lära barn att hålla koll på solens styrka vid olika tidpunkter på dagen. Är skuggan kortare än barnet är solen stark, är den länge än barnet är solen mindre farlig.
 


Martina Frisk
24 maj 2008
TipsaTipsa en vän

Kommentarer

Postad av: Karolina , 2008-06-17 16:23:06 Anmäl
Jag undrar oxå precis som "inte lätt att göra rätt" varför det är blandat med solkrämer/sprayer med fysikaliska och kemiska i ett test för barnprodukter, trodde att man bara ska använda fyskikaliska som lägger sig på huden till barn? Det står inte angivit i testet vilka som är fysikaliska och vilka som är kemiska.

Postad av: Elemer , 2008-06-03 22:32:36 Anmäl
Tro inte på något Ni läser.
Folk blir så lätt lurade i sverige idag.

Postad av: Heffa , 2008-06-02 13:26:33 Anmäl
Garnier 50 kör vi med & är super nöjda bortsett från att kläderna missfärgas..

Postad av: Redaktionen , 2008-06-02 09:27:53 Anmäl
Testfakta har gjort en kartläggning av ämnen med misstänkt eller konstaterat negativ hälsopåverkan. Naturskyddsföreningen har listat ämnen som är farliga för miljön.

/ Redaktionen

Postad av: Anders W , 2008-06-01 22:32:29 Anmäl
Det är konstigt med såna här tester vad olika resultat det blir....
om t.ex tittar på "ACO Barn-sollotion 25" så enligt testfaktas sätt att se det så finns det inga farliga substanser,
tittar man däremot i Naturskyddsförenigens test så inhåller den fyra farliga substanser (Cyclopentasiloxane,Cyklohexasiloxane,Zinkoxid och Titandioxid)
Hur förklara ni det Testfakta?
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/rap-solskydd.pdf
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/bilaga-solskyddslista.pdf

Mvh Anders W

Postad av: M Ane , 2008-05-30 08:10:23 Anmäl
Såna här tester ger en falsk trygghet. Det är bara ett annat sätt att annonsera. Det är till för de som tröttnat på blinkande annonser och tror att en test på detta vis ger något slags autenticitet.

Prisjakt-länken längst ner är ett klart bevis för detta.
Nä, strunta i "Testfakta". Det är bara annonsering i fårakläder.

Postad av: inte lätt att göra rätt , 2008-05-26 09:27:40 Anmäl
Gör det någon skillnad om det är fysikaliska eller kemiska filter i produkterna? Tidigare tester jag har läst har kommit fram till att man inte ska smörja in sina barn med kemiska filter. Vilka produkter i detta test har kemiskt respektive fysikaliskt filter?

Postad av: Torgrim A , 2008-05-25 20:25:32 Anmäl
Du har helt rett!
Det burde vært beskrevet testfakta på denne testen. I 2007 testen står det enkelte steder på nettet at beskyttelsen ble målt etter 3 timer. I 2008 sier Foreldre & Barn i Norge at kriteriet er 4 timer. Det står heller ikke hvilken metode som er brukt for å teste UVA beskyttelse, noe som gjør det vanskelig å vurdere resultatene! Litt avhengig av sammensetningen i solkremen er det enkelte metoder som egner seg bedre en andre, og derfor ikke nødvendigvis sammenlignbar uten at rett testmetode er benyttet for den gruppen av produkter.
Mvh Interessert leser:-)

Postad av: B Melin , 2008-05-24 07:27:13 Anmäl
Hur länge är en tids solande? 1, 2, 3 ,4 eller 5 tim ? Hur stark har bestrålningen varit? Motsvarande vår sol här på sommaren eller ex på Kanarieöarna?
Det finns väl regler för hur tillverkare testar? Har dessa tester gjorts på samma sätt?
Vetgirig mamma

Skriv kommentar
Vi på Testfakta.se vill att du ska kunna tycka till om det vi skriver och läsa vad andra tycker. Huvudregeln är att bemöta alla inlägg med respekt.
Läs våra regler i sin helhet här.

Jag har läst och godkänt Testfaktas regler gällande kommentering
Användarnamn:
Lösenord:
För att kunna skriva artikelkommentarer så måste du registrera dig på sidan.

Registrera dig här

Testfakta

Testfakta.se, Döbelnsgatan 24, 113 52 Stockholm
Redaktör:
Martin Hansson 08-602 08 72
Ansvarig utgivare:
Håkan Lövström 070-77 33 999

Allt material på www.testfakta.se skyddas av upphovsrättslagen.
Citera oss gärna, men ange alltid källan. __________________________________________________________
Startsida PDF-torget Bil & motor Elektronik Föräldrar & barn Hem & hushåll Kläder Konsument Kropp & hälsa Livsmedel Privatekonomi Sport & fritid Verktyg Produktnytt Tävling

KONSUMENTRÄTT

[Bild]

Fråga juristen

På din sida. Testfaktas jurist Doris Singh (jur kand och biträdande jurist på Advokatbyrån Jörgen Hemby AB) svarar på dina konsument-
rättsliga frågor. Utvalda frågor med svar publiceras löpande på vår hemsida. Självklart är det gratis.

TESTFAKTA

Välkommen till Testfakta

Hårdfakta inför köpet. Testfakta publicerar jämförande laboratorietester och nyheter som ska underlätta för dig som konsument.

Trafikfarliga boxar

[Bild]

Billig box en trafikfara

Test av skidboxar. Snåla inte för mycket vid köpet av ny takbox. Redan vid en krock i 30 km/h splittrades fronten på den billigaste boxen från Biltema. Skidor och pjäxor flög ut som projektiler.

Klarar inte regn

[Bild]

Två overaller tålde inte regn

Test av vinteroveraller. Vattentäta vinteroveraller håller vad de lovar. Men två av de vattenavvisande modellerna klarar inte regn, visar Testfaktas laboratorietest.

Täta stövlar

[Bild]

Många stövlar håller tätt

Test av vinterstövlar. Snö och kyla, lera och vatten. En bra vintersko för barn ska klara mycket. I år håller fler stövlar tätt än i fjol, visar Testfaktas test av tio vanliga modeller.

Skydda huvudet

[Bild]

Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Test av skidhjälmar. Tre av åtta skidhjälmar lever inte upp till säkerhetskraven trots att de är skyddsklassade, visar Testfaktas test.

Startar bilen?

[Bild]

Billigt batteri tål inte kyla

Test av bilbatterier. Det är stora skillnader mellan vanliga batterier för bilar. Långt ifrån alla klarar till exempel att starta bilen en kall vintermorgon.

Ridvästar underkända

[Bild]

Hälften av västarna blev underkända

Test av ridvästar. Fem av tio säkerhetsvästar klarar inte kraven. Detta trots att västarna är CE-märkta. Det visar Testfaktas test av tio vanliga märken.

Sov gott

[Bild]

Stora skillnader i sovkomfort

Test av sängar. Ett högt pris är ingen garanti för en bra säng. Flera modeller klarar inte hoppande barn och en säng fick underkänt i hållbarhet. Testfaktas test visade också att bäddmadrassen kan dra ner komforten.

VAKNA! VAKNA!

[Bild]

Stora skillnader på espresson

Test av espressomaskiner. Trots det höga priset blir helautomatiska espressomaskiner allt mer populära. Men det är stor skillnad mellan olika modeller.

BÄSTA TABLETTEN

[Bild]

Stora skillnader i diskkraft

Test av maskindiskmedel. Den dyraste disktabletten diskar sämst, visar Testfaktas laboratorietest av sju fabrikat.

FATTIGA PÅ FISK

[Bild]

Mer panering än fisk i fiskpinnen

Test av fiskpinnar. Fiskpinnen består ofta av mer panering än fisk. Det avslöjar ett laboratorietest av åtta sorter som Testfakta har gjort.

RÄTT STÖD

[Bild]

Dyra märkesbehån håller inte måttet

Inte värd 500 kronor. En vanlig sportbehå både krymper och tappar passformen redan efter några tvättar. Det visar Testfaktas laboratorietest av nio populära sportbehåar.

VISA TÄNDERNA

[Bild]

Gör inte tänderna vitare

Kan repa tänderna Ett bländande leende med whitening-tandkräm? Nja. Faktum är att vissa vanliga tandkrämer har bättre effekt.
Teknomedia